Regeringen ger grönt ljus till gruvprocess i Kallak

Klimat Efter nio år som präglats av stridigheter kring gruvan i Kallak ger regeringen nu grönt ljus för gruvbolaget att gå vidare i processen. Beslutet kommer med en rad villkor för gruvbolaget.

Regeringen ger grönt ljus till gruvprocess i Kallak
Regeringsbeslut om gruvan i Kallak väcker skarp kritik.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) kallar beslutet om att bevilja bearbetningskoncessionen för ”historiskt”. Detta då regeringen inte bara ger grönt ljus att fortsätta gruvprocessen, utan även kommer med en rad villkor på Jokkmokk Iron Mines, som är ett dotterbolag till det brittiska bolaget Beowulf Mining.

– Regeringen har beslutat att förena bearbetningskoncession med en rad långtgående och unika villkor. Det är ett historiskt beslut. I regel brukar den här typen av beslut ske utan några villkor. Så blir det inte här, utan här är villkoren många och omfattande, sade han under pressträffen i samband med att han tillkännagav beslutet.

Syftet med villkoren menar han är att behålla berörda samebyar skadeslösa och att minimera den negativa påverkan som gruvnäringen har på renskötsel.

FAKTA

Det är regeringens krav på gruvbolaget

  1. Bolaget ska utöver vad som anges i detta beslut, i fråga om försiktighetsmått, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder, nyttja marken i enlighet med vad som angivits i ansökan.
  2. Anläggningsarbeten till följd av nyttjande av koncessionen ska ske under perioder då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för den pågående renskötseln i omgivande områden.
  3. Koncessionsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt.
  4. Vid nyttjande av koncessionen ska Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader till följd av påverkan på möjligheten att nyttja flyttleder för renar och renbete ersättas
  5. Om Jåhkågasska tjiellde sameby, trots åtgärder för att möjliggöra rådande renflytt, har behov av lastbilstransporter av sina renar förbi koncessionsområdet ska bolaget bekosta sådana transporter.
  6. Bolaget ska etablera skyddsstängsel, skyddsvallar eller andra anläggningar för att minimera risker för olyckor med renar inom koncessionsområdet.
  7. Bolaget ska årligen göra en uppföljning av konsekvenserna för rennäringen av nyttjandet av koncessionen och redovisa denna till bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län.
  8. Bolaget ska löpande samråda med Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon samebyar i syfte att klarlägga behovet av åtgärder och resurser för att uppfylla villkor 1-7 samt i övrigt för att motverka störningar på renskötseln.
  9. Bolaget ska vid nyttjandet av koncessionen föra en dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i syfte att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till Laponias status som världsarv.
  10.  Bolaget ska, efter avslutad verksamhet, se till att koncessionsområdet återställs så att marken åter kan nyttjas för rennäring.
  11.  Bolaget ska till bergmästaren ställa en ekonomisk säkerhet om 1 000 000 kronor.
  12.  För det fall sökanden avser att nyttja koncessionen till att ansöka om ett tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet inom koncessionsområdet så ska sådan ansökan inkludera en In-Depth Impact Assessment genomförd enligt principerna i IUCN World Heritage Advice Note on Environmental Assessment.

Bakgrunden till konflikten

Det har gått nio år sedan det brittiska gruvbolaget ansökte om bearbetningskoncession. Men när de väl skulle sätta borren i marken möttes de av våldsamma protester. Idag har frågan om gruvan i Kallak blivit infekterad och i konflikten står rennäringen och miljörörelsen mot gruvnäringen. Även FN har uttryckt oro för vad en framtida gruva skulle innebära.

Att regeringen nu ger grönt ljus till gruvbolaget innebär inte att gruvan kommer att bli till verklighet, men att bolaget är ett steg närmare sitt mål. Den slutliga tillståndsprövningen görs av mark – och miljödomstolen, sannolikt om flera år.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).

Listade för och nackdelar med en gruva

Under pressträffen listade Karl-Petter Thorwaldsson (S) de för – och nackdelar med ett framtida gruvbygge som deras utredning visat.

– Det är de två intressena rennäringen och fyndighet av värdefulla ämnen och material som behöver vägas av. En gruvverksamhet kommer oundvikligen innebära ingrepp i naturen och påverka områdets ekologiska värden på ett sätt som rennäringen inte gör, sade han.

– Samtidigt visar utredningen att den planerade verksamheten skulle vara betydande för tillväxt och sysselsättning. Jokkmokks kommun, som under lång tid haft en fallande befolkningsutveckling, har angett att den planerande verksamheten skulle gynna möjligheten att klara sina välfärdsutmaningar.

”Ser att behovet av järnmalm kommer öka dramatiskt”

På en fråga i slutet av presskonferensen som handlade om att regeringen lagt vikt vid jordartsmetaller, men att den planerade gruvan handlar om järnmalm svarade näringsministern:

– Ja, det är järnmalm och Sverige är en storproducent av järnmalm. Vi ser att behovet av järnmalm kommer öka ganska dramatiskt, som en följd av den gröna energirevolutionen i Sverige. Samtidigt är EU:s behov av järnmalm och stål växande.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste