Politikernas spaningar inför hållbarhetsåret 2024

Tillbakablick på hållbarhetsåret 2023

– Äntligen har Europa insett att fossil energi i allmänhet och rysk sådan i synnerhet inte är något att lita på. Det hade varit önskvärt om den svenska regeringen insåg samma sak istället för att aktivt öka utsläppen för första gången i modern tid.

Spaningar inför hållbarhetsåret 2024

– Min största oro är avsaknaden av aktiv politik för att möta omställningen på kort sikt. När industrin skriker efter politik och mer el stoppar regeringen huvudet i sanden och talar bara om 2045. Om inte besluten fattas här och nu kommer stora delar av industrin lämna Sverige för att hitta utvecklingsmöjligheter på annat håll. Det är dåligt både för Sverige och för klimatomställningen. Jag hade önskat mer fokus i närtid och breda politiska samtal för att möta utmaningarna. 

Malin Björk (V)

Vänsterpartiets EU-parlamentariker

Tillbakablick på hållbarhetsåret 2023

– Från mitt perspektiv som ledamot och klimatlagsförhandlare i EU-parlamentet är många av de lagar vi fick igenom under året. En stor seger var till exempel att lagen om naturrestaurering blev relativt bra och gick igenom trots högerns motstånd. Det innebär att 20 procent av EU:s alla land- och vattenytor 20 procent av EU:s alla land- och vattenytor ska återställas till 2030 och att alla skadade ekosystem ska återställas till 2050.

Malin Björk är också vänstergruppens förhandlare om EU-förordningen om ekodesign, vilket hon beskriver som en framgång.

– Där nådde vi nyligen en uppgörelse om att produkter som säljs i EU ska hålla längre, vara lättare att återanvända, återvinna och reparera. Det är en hållbarhetsseger, säger hon.

Vidare kritiserar hon den svenska regeringens politik och menar att det är viktigt att EU driver på omställningstakten.

– Med tanke på den svenska regeringens undermåliga klimatpolitik är det viktigt att EU håller uppe tempot i klimat och miljöarbetet för att få ner utsläppen och göra våra samhällen mer hållbara – även om inte heller EU:s klimatpolitik lever upp till målen i Parisavtalet. Tyvärr.

Spaningar inför hållbarhetsåret 2024

– Tyvärr ser det inte ut som om världen kommer att göra sig av med fossilberoendet inom den närmsta framtiden, så det ser fortsatt dystert ut. Men i mitt jobb måste man vara optimist för att kunna få någonting gjort, så jag kommer att arbeta vidare med att pressa ledamöter och medlemsländer i rätt riktning. Jag hoppas också att klimatrörelsen, med Greta Thunberg i spetsen, fortsätter att sätta blåslampan på oss, säger Malin Björk.

Hon tillägger att Västerpartiets tidigare partiledare Jonas Sjöstedt ”med allra största säkerhet” kommer att ta plats i EU-parlamentet för att arbeta med klimat – och hållbarhetsfrågor under nästa mandatperiod.

– Det behövs fler klimat och miljöpolitiker  med ett tydligt vänsterperspektiv, så det är något att se fram emot, avslutar Malin Björk.

Martin Kinnunen (SD)

Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson

Tillbakablick på hållbarhetsåret 2023

– Att riksdagen beslutade om att avskaffa skatten på plastpåsar. Det var en belastning för hushållen som slog ut svenska miljövänliga alternativ och skatten gav inga som helst resultat för klimatet. När riksdagen beslutar om skatter kopplade till klimat och miljö så måste dessa ge konkreta resultat. Det är avgörande för Sveriges fortsatta klimatarbete att det finns en tillit hos medborgarna att de beslut som fattas leder mot målet om klimatneutralitet, det får inte vara symbolpolitik. 

Spaningar inför hållbarhetsåret 2024

– Det är mycket intressant på gång. EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall som ger ökade krav på cirkularitet och EU:s nya avfallsdirektiv som kommer att inkludera textilindustrin och även har konkreta mål om minskat matsvinn blir intressant att följa. Det är båda två angelägna där det finns stor potential att utveckla återvinningen av textiler och förhoppningsvis avveckla i alla fall en del av Europas matsvinn. En annan viktig sak att följa är att kommunerna nu övertar ansvaret för förpackningsåtervinning – här behöver vi följa upp att det fungerar för alla parter.

Karin Karlsbro (L)

Liberalernas EU-parlamentariker

Tillbakablick på hållbarhetsåret 2023

– Under 2023 har flertalet av EU:s stora klimat- och miljösatsningar klubbats igenom med brett stöd och nu när vi närmar oss mandatperiodens slut så kan vi konstatera att EU fortsätter att vara världens ledande och mest ambitiösa miljöorganisation. Detta trots både krig och kris i Europa. Det visar på styrkan i Europasamarbetet. 

Spaningar inför hållbarhetsåret 2024

– Det svåra världsläget, med Rysslands fortsatta krig mot Ukraina, utgör ett hot mot Europas  säkerhet och utveckling. Samtidigt som vi måste göra allt för att stoppa Ryssland och stötta Ukraina ekonomiskt och militärt behöver EU fortsätta med ambitiösa gröna reformer och ta ledarskap för klimat- och miljöarbetet. Vi ska inte låta Putin stå i vägen för den gröna omställningen. Valet till Europaparlamentet den 9 juni 2024 kommer också att bli ett klimatval och avgöra EU:s framtid när det gäller hållbarhetsfrågorna. 

Elin Söderberg (MP)

Miljöpartiets talesperson för klimat och landsbygd

Tillbakablick på hållbarhetsåret 2023

– 2023 var året då vi såg näringsliv, kommuner, miljöorganisationer, forskare, fackförbund och branschorganisationer tillsammans och var för sig gå ut och kräva att regeringen måste göra mer för klimatet.

– Det är fantastiskt att se engagemanget och det otroliga arbete som görs för en hållbar utveckling och klimatomställning i hela vårt land. Och ytterst nedslående att Sveriges nuvarande regering inte förmår leverera förutsättningar för att stödja landets klimatomställning utan istället ökar fossilberoendet och utsläppen.

Spaningar inför hållbarhetsåret 2024

– För 2024 hoppas jag att vi är många som kommer att hålla hållbarhetsfrågorna högt på agendan. Vi kommer dels ha ett avgörande EU-val där skillnaderna mellan partierna är enorma och dels går vi in i halvtid i den svenska mandatperioden med få år kvar av detta kritiska decennie då växthusgasutsläppen måste minska kraftigt. Trycket på regeringen att både minska utsläppen och börja rusta Sverige för ett förändrat klimat måste öka.