Inga produkter i varukorgen.
Otydlighet bromsar klimatarbetet
Det saknas en centralt beslutad strategi för hur klimathoten ska mötas. Det hämmar kommunala tjänstemäns handlingsförmåga, visar nya studier från LInköpings universitet.
Det konstaterar de båda forskarna Karin André och Erik Glaas vid Linköpings universitet. Klimatförändringarna förväntas medföra såväl positiva som negativa effekter för Sverige. Mer nederbörd ger ökad risk för översvämningar, skred och ras och för förorenat dricksvatten, men en längre odlingssäsong och bättre tillväxt av skog finns också bland förväntningarna.
Till skillnad från flertalet andra europeiska länder har Sverige ingen centralt beslutad strategi för hur hoten ska mötas. Kommunerna har tilldelats huvudansvaret för klimatanpassningen, men lider brist på tydliga riktlinjer, koordinering och kunskap.
– Det är svårt att jobba lokalt med frågan, säger Erik Glaas. Kommunala tjänstemän har inget att luta sig emot i brist på nationella riktlinjer. Det finns en besvikelse på att statsmakterna inte har gjort mer.
De båda forskarna konstaterar att behovet av anpassningar ofta uppfattas som en teknisk fråga. Det finns en stor tilltro till att teknologi ska hjälpa oss lösa den, vilket kan invagga oss i en falsk trygghet. De påpekar också att klimatanpassning är en fråga som behöver integreras och som kräver samarbete över administrativa gränser.
Karin André och Erik Glaas har gjort sina doktorandstudier vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) på olika aspekter av klimatanpassning.
