Sveriges klimat- och miljöpolitik får hård kritik i en ny rapport från OECD. Organisationen varnar för att flera av de uppsatta miljömålen till 2030 kan missas och att regeringens politik skapar osäkerhet kring möjligheterna att nå nettonollutsläpp till 2045.
En av de mest uppmärksammade delarna av rapporten rör transportsektorn, där OECD ifrågasätter regeringens beslut att sänka bränsleskatten. Enligt organisationen riskerar detta att minska incitamenten för en grön omställning och försena övergången till fossilfria transporter. Dessutom lyfts skogsbruket fram som en stor utmaning. Den ökade avverkningen och de omfattande kalhyggena anses hota både den biologiska mångfalden och skogens förmåga att binda koldioxid. Sverige har hittills skyddat 15 procent av sina land- och havsområden, men ligger långt ifrån målet på 30 procent till 2030.
För att komma till rätta med problemen föreslår OECD totalt 28 åtgärder. Bland annat vill organisationen se en höjd energiskatt på diesel, en reformerad beskattning av förmånsbilar och en ny handlingsplan för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. En viktig rekommendation är också att Sverige återgår till en grön skatteväxling, där skatter på miljöskadlig verksamhet ökar samtidigt som andra skatter sänks.
Rapporten pekar på att den senaste tidens politiska beslut har skapat en osäkerhet kring Sveriges klimatambitioner. Tidigare har Sverige setts som ett föregångsland inom miljöområdet, men OECD varnar för att den nuvarande inriktningen kan hota landets långsiktiga klimatmål.
Regeringen har ännu inte presenterat några konkreta svar på OECD:s rekommendationer, men i budgetpropositionen för 2025 föreslås satsningar på elektrifiering av transportsektorn och stärkt skydd av biologisk mångfald. Frågan är dock om dessa åtgärder är tillräckliga för att vända den negativa trenden – eller om Sverige behöver ta till kraftfullare styrmedel för att leva upp till sina miljölöften.