Cigarettfimpar är Sveriges vanligaste skräp och enligt Håll Sverige Rent kastas runt om i landet en miljard fimpar på marken varje år.
Nudging minskar nedskräpningen med cigarettfimpar i Göteborg
Avfall Nedskräpningen med cigarettfimpar minskade drastiskt vid två platser i Göteborgs stad under sommaren. Hemligheten var en lyckad informationskampanj som använde nudging för att ändra människors beteende.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Fakta
Om kampanjen
Men i ett projekt kunde Göteborgs stad under sommaren minska nedskräpningen med fimpar med 61 procent vid Majorna och Sillviksbadet.
Detta genom att informera om fimparnas skadliga miljöpåverkan via klistermärken och på fimpomaterna även kallade ”ballot bins”. Vid fimpomaterna fick rökare svara på en fråga genom att kasta sin fimp i ett av två hål i en låda.

– Vi tycker alltid att det är intressant att testa olika metoder för att komma tillrätta med fimpar som står för en stor del av nedskräpningen på våra gator, säger Ulrika Barkman, planeringsledare Stadsliv på Göteborgs stad.
Hur kunde ni se att kampanjen gav effekt?
– Vi hade referensplatser till badstranden och Mariaplan. Innan vi satte upp fimpomaten så mätte vi nedskräpningen på badplatsen och även på referensbadplatsen, sedan mätte vi vad skillnaden blev när fimpomaten var på plats, säger Ulrika Barkman.
Hur blev utfallet?
– Det blev ett jättebra utfall. Det vi kunde se var att på referensbadplatsen var det oförändrat i nedskräpningen men på badplatsen med fimpomaten var det en stor minskning av fimpar. Samma vid Mariaplan, där fanns det en referensgata som hade liknande karaktär som Mariaplan som vi jämförde med, säger Ulrika Barkman.
Minskning med 65 procent
I Majorna minskade fimpnedskräpningen med 65 % under mätperioden. På referensplatsen Tredje Långgatan minskade nedskräpningen med 27 % under perioden.
Vid Sillviksbadet minskade fimpnedskräpningen med 53 % under mätperioden. På referensplatsen Lilleby badplats syntes ingen minskning alls.
Är det här en bra metod för att minska nedskräpningen?
– Ja absolut, det blev ganska fullt i fimpomaterna, vilket visar på att folk vill slänga på rätt ställe. Man kan inte alltid rita streck på gatan, utan vi behöver hitta sätt som alltid kan finnas för att få folk att slänga fimparna på rätt plats. Men det är ett bra sätt att uppmärksamma problemet, säger Ulrika Barkman.

Vad kan andra kommuner göra om de vill använda den här metoden?
– Den är bra att använda i vissa avgränsade miljöer, i stora staden försvinner fimpomaterna litegrann. Man måste tänka till var man placerar dem. Till exempel satt vi vid Mariaplan utanför restauranger, säger Ulrika Barkman och fortsätter:
– Det är inte den enda lösningen på problemet men jag tänker att sätter man upp dem vid en badplats, så exempelvis i början av sommaren ha en kampanj med dekaler som uppmärksammar att de finns så att folk lär sig att den står där.
Men om det nu funkade bra, varför kan ni inte sätta upp fler fimpomater?
– Vi kan absolut sätta upp fimpomater, men vi har redan ganska många ställen där man idag kan slänga fimpar. Man kan alltid sätta upp fler men det gäller ju också att folk vet om var de kan fimpa. Eller att de lär sig att ha en fickaskkopp med sig ifall det inte finns en askkopp där och då. Det ska finnas möjligheter att fimpa, men det kan inte alltid finnas askoppar precis där man är, säger Ulrika Barkman.

Har ni haft fimpomater tidigare?
– Vi använder fimpomater vid lite olika tillfällen, nu stripar vi om dem och byter ut frågorna för att det snart är Pridevecka. I flera år har vi haft fimpomater, sedan sitter de inte alltid uppe. Varje år mäter vi skräp och ser vi att det är ökad nedskräpning någonstans då kanske vi sätter upp dem där, säger Ulrika Barkman.
Är det här något ni kommer fortsätta med?
– Vi har precis sammanställt resultaten och får se hur vi tar det här vidare. Just nu är det fokus på håll Sverige rent-dagen på lördag nästa vecka.