
I rapporten Mål i sikte ger åtta målansvariga myndigheter sin bild av hur miljön mår och om styrmedel och åtgärder medfört önskad effekt. Läsningen är inte munter, endast 2 av 16 miljömål kommer att nås till 2020 spår myndigheterna. En grundläggande orsak är att miljö väger för lätt i avvägningar mot andra intressen. Utmaningen är att få ett pris på miljön, att vi kan värdera frisk luft och vatten och levande landskap högre än vi gör idag.
– Principen ”förorenaren betalar” är central. Att sätta värde på ekosystemtjänster och ha med det i miljökonsekvens–utredningar inför politiska och ekonomiska beslut är viktiga steg, säger Eva Thörnelöf, vikarierande generaldirektör på Naturvårdsverket.
Myndigheterna ger flera förslag på vad som behöver göras för att miljökvalitetsmålen ska nås.
Vissa lagar och styrmedel inte är tillräckligt skarpa och att andra tillämpas ineffektivt. Exempelvis föreslås en skärpning av skogsvårdslagen och förändringar av styrmedel som rör vattenkraften. Myndigheterna vill också se skärpta styrmedel för att minska Sveriges klimatpåverkan och för att förbättra luftkvaliteten i städerna. Exempel på sådana är striktare utsläppskrav på fordon och prissättning av utsläpp.
Läs tidigare artikel i M&U om kritiken mot miljömålssystemet
Läs hur Miljömålberedningens ordförande Anders Wijkman svarar på kritiken.