Kritik mot miljömålen: Demotiverande och oprecisa

Som M&U skrev om häromdagen ser Naturvårdsverket en positiv utveckling i miljön för endast 4 av 16 miljömål. En som har tröttnat på det negativa budskapet om ständiga misslyckanden är Herman Sundqvist, skogschef på statliga Sveaskog. För Sveaskog är det främst miljökvalitetsmålet Levande skogar som är i fokus.

– Att ständigt slås i huvudet med att vi inte når målet och att man inte ens kan säga om arbetet går åt rätt håll, det gör att motivationen minskar, säger han.

Herman Sundqvists huvudsakliga invändning är att målen är kvalitativa och inte har översatts till mätbara delmål. Även preciseringarna av miljökvalitetsmålet, som är tänkta att tydliggöra vad målet innebär, är för visionära och oprecisa menar Herman Sundqvist.

– Det är tilltalande formuleringar, men de är inte möjliga att mäta. Ingen kan invända mot preciseringen att ”Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna” men vad det innebär ligger i betraktarens öga och är inte särskilt mätbart, säger han.

Skogsstyrelsen instämmer

Herman Sundqvist får stöd för sin kritik från Skogsstyrelsen, den myndighet som ansvarar för miljökvalitetsmålet Levande skogar. I en remissversion av sin redovisning till Naturvårdsverket skriver Skogsstyrelsen att ”Lagstiftningens utformning samt målet och preciseringarna i Levande skogar är dock kvalitativa och oprecisa”. Skogsstyrelsen uttrycker att systemets konstruktion skapar uppgivenhet och bör utvecklas i syfte att bli mer motivationsskapande.

Ända sedan det svenska miljömålssystemet kom på plats 1999 har det kritiserats för att vara för visionärt, med mål som är fromma och hoppfulla men extremt okonkreta. Det berättar Roger Hildingsson, statsvetare vid Lunds universitet med svensk miljöpolitik som forskningsområde. Men han menar själv att utopiska mål kan fylla en viktig funktion i den politiska styrningen.

Krävs aktiv politisk styrning

Det är en svår, för att inte säga omöjlig uppgift, för politikerna att peka ut exakt hur ett önskat miljötillstånd ska se ut i framtiden. Miljökvalitetsmålen är inriktningsmål av typen ”let’s put a man on the moon” som ska inspirera till handling och nya lösningar.

– Men miljömålssystemet står och faller med att det operationaliseras ordentligt. Det som kan saknas är rådighet, inflytande, maktmedel och resurser. Vi behöver skapa en enhetlig struktur och målhierarki områdes- och sektorsvis, sätta tidsmässiga delmål som kan översättas i konkreta handlingsplaner, säger Roger Hildingsson.

Läs hur Miljömålberedningens ordförande Anders Wijkman svarar på kritiken.