Miljöteknik nästa stora exportsuccé

Exportrådet har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av den svenska exporten hos den svenska miljöteknikbranschen. Ingen tidigare undersökning av samma slag är gjord och syftet har varit att belysa vilken betydelse miljöteknikexporten har. Undersökningen visar att miljöteknikindustrins export är större än traditionella näringar som till exempel gruv- och snickeriindustrin, och mer än dubbelt så stor som den omskrivna svenska musikindustrin.

– Med den här studien har vi tydligt synliggjort en ny bransch och miljöteknikexport har blivit ett nytt begrepp att räkna med, säger Rutger Engsäll, projektledare för Exportrådets satsning på Svensk miljöteknikexport.

Stora och små företag

Undersökningen omfattar drygt 400 företag inom områdena vatten- och avloppsteknik, avfallsteknik och återvinning samt luftrening. Företagen är både stora och små, men merparten har mindre än 50 anställda och mer än hälften av dem är så kallade mikroföretag med mindre än 10 anställda. Flest företag är verksamma inom området vatten- och avloppsteknik och minst inom luftrening. Miljöteknikdefinitionen i undersökningen tar dock inte med hela energiområdet med till exempel de alternativa energiformerna. Företagen har svarat på en enkät som sedan följts upp med samtal med samtliga företag.

Rapporten visar att svenska företag förra året exporterade miljöteknik till ett värde av nästan åtta miljarder kronor. Därmed kan man konstatera att miljöteknikindustrin är en lika viktig exportbransch som traditionella flaggskepp inom den svenska exportindustrin. Trots det är exportandelen i företagen relativt låg jämfört med hos tillverkningsindustrin i stort. Enligt undersökningen är exportens andel av den totala omsättningen bara 41 procent.

Outnyttjad potential

– Det talar för att det finns en stor outnyttjad exportpotential, säger Rutger Engsäll. Och företagen är egentligen traditionella verkstadsindustrier som inte enbart arbetar med export.

Företagen är, enligt studien, också mycket optimistiska inför framtiden. Jämfört med nio av Sveriges största branscher visar miljöteknik upp en större exportaggressivitet och framstår därmed som en av Sveriges mest offensiva branscher, inkluderat IT-branschen.

– Företagen har angett att de tänker satsa på att bearbeta nya marknader nästa år, konstaterar Rutger Engsäll.

Men att den högtflygande optimismen skulle spricka på samma sätt som bubblan kring de exportsatsande IT-företagen är inte aktuellt, enligt Engsäll. Orsaken är att optimismen inför miljöexporten inte bygger på förväntningar, som inom IT-branschen, utan på fundamentala behov som inte kommer att försvinna. Dessutom är miljösatsningar ett prioriterat område vars satsningar i hög grad görs med egna pengar.

Mest storföretag

Ett problem kan dock finnas i att det är storföretagen som i dagsläget står för merparten av miljöteknikexporten, medan det är mikroföretagen som förväntar sig den största tillväxten. Samtidigt har det i andra sammanhang framkommit att det är de minsta företagen som har de största problemen att på egen hand ta sig ut på export. Förhoppningar finns nu att den nya rapporten ska underlätta för ytterligare satsningar för att stödja småföretagens satsningar såväl finansiellt som med att knyta personliga kontakter.

Exporttillväxten för miljöteknik var förra året sex procent av den totala exporten och trenden för åren 1999 till 2001 visar inga tecken på avmattning. Tvärtom visar undersökningen att prognosen för nästa år ger en ännu större tillväxt. Här ska dock en brasklapp läggas in. Undersökningen gjordes före terrorattacken den 11 september, vilket betyder att utvecklingen av världskonjunkturen inte har tagits med i beräkningen.

Slår hål på myter

Ytterligare ett viktigt konstaterande kan göras utifrån undersökningen. I brist på svenskt faktaunderlag har det ofta antagits att Sverige inte är någon nettoexportör av miljöteknik, men den myten slår undersökningen hål på. Inhemska miljöinvesteringar uppgår till fem miljarder medan miljöteknikexporten uppgår till närmare åtta miljarder per år.

De viktigaste exportmarknaderna idag är Norden och övriga Västeuropa som tog emot 65 procent av den svenska exporten, men i framtiden tror företagen att Asien och Central- och Östeuropa blir viktiga marknader. I Central- och Östeuropa finns flera kandidatländer till EU och, enligt Rutger Engsäll, måste de genomföra stora miljöinvesteringar för att tillgodose medlemskapets villkor.

Många aktiviteter

Exportrådets satsning på Svensk miljöteknik har pågått sedan 1999 men projektfinansieringen tar slut om drygt ett halvår. Under projekttiden har man bland annat genomfört 40 exportaktiviteter i 20 olika länder. Både stora och små företag har deltagit i till exempel teknikseminarier, mässor och delegationsresor som anpassats efter marknaden. Exakt hur utfallet av aktiviteterna har blivit går dock inte att säga. Vilken betydelse just Exportrådets aktiviteter har för affärerna kan man inte fastställa och dessutom är ledtiderna för en avslutad affär väldigt lång. Med rapporten i bagaget vill Exportrådet nu spela en ännu större roll.

– Det skulle vara väldigt olyckligt om man inte i någon form satsade vidare nu, säger Rutger Engsäll.