Mattias Goldmann: Unfinished business – detta lämnar 2024 till 2025 att lösa

1. Är det en grön bubbla? Tvärtemot vad många tror, levererar Northvolt battericeller till väntande kunder, till och med på julafton – och företaget är inte i konkurs. Men deras bekymmer under 2024 sänker tilltron till hela den gröna omställningen, också till sådant där logiken för svensk produktion är starkare – som elektro- och biobränslen för flyg och sjöfart och grönt stål. 2025 är det upp till bevis för många av producenterna som måste börja leverera, men också för politiken som behöver visa att villkoren för att producera i Europa inte är hopplöst mycket sämre än vad konkurrenterna i Kina, Sydkorea eller USA erbjuds.

2. Tar ansvarslösa populister över? 2024 kraschade regeringarna i Frankrike och Tyskland och i EU-valet gick högerpopulisterna framåt. von der Leyen kunde ändå återväljas med en agenda som tar avstamp i Draghi-rapporten om hur ökad hållbarhet och stärkt konkurrenskraft ska gå hand i hand. Men sista ordet är inte sagt; hoppande majoriteter i EU-parlamentet kan ge högern inflytande över klimatarbetet och högerregeringar dominerar ministerrådet. Det finns ingen naturlag som säger att de ska ha lägre klimatambitioner, men Tidöregeringens vägran att underteckna brevet om skärpta klimatambitioner från EU är en signal om att det tyvärr verkar vara så just nu. Tyska valet i februari och hela årets arbete med EU:s kommande 2040-mål visar vad vi har att vänta framöver.

3. Kan Parisavtalet leverera? Cop28 levererade de första FN-skrivningarna om att vi måste lämna fossil-eran bakom oss, men på 2024 års Cop29 var sådana skrivningar borta. Tvärtom uttalade ordförandelandet, fossildiktaturen Azerbajdzjan, att olja är en gåva från himlen och nyttjade helt öppet mötet för att göra fossilgasaffärer. 2025 års Cop30 i Brasilien är helt avgörande för tilltron till FN:s klimatprocess; alla länder ska uppdatera och skärpa sina nationella klimatåtaganden (NDC:er) vilket är helt nödvändigt för att hålla tvågradersmålet levande (1,5 finns bara i fantasin).

4. Vad innebär Trumps återkomst? Trump har förvandlat hela världen till amatörpsykologer som ska försöka förklara och förutse hans beteende, men den otäcka sanningen är att vi inte vet vad hans andra presidentskap innebär. En tidig signal i positiv riktning var när republikanerna i december kom överens med demokraterna om en nödbudget mot Trumps vilja. Står det konservativa partiet på sig, överlever också merparten av Bidens klimatsatsning IRA eftersom den främst gynnar republikanska delstater. Förra gången Trump var vid makten försökte han gynna kolkraften men den var bortom räddning och hans ”drill, baby drill” kan också vara det. Vad hjälper rätten att borra efter olja där det idag är förbjudet, när ingen vill göra det? Blir det snarare mer geotermisk energi än mer fossil? Avgörandet kommer 2025.

5. Hur ser Sveriges energi- och klimatlösning ut? Tidöregeringen anger att den har en färdplan hela vägen till nettonoll år 2045, vilket Klimatpolitiska rådet kallar vilseledande. Regeringen säger också att den har en ”gyllene lösning” för att klara EU:s 2030-krav, men expertmyndigheterna bedömer att åtgärderna inte räcker. Samlad expertis dömer ut kärnkraftssatsningen som dyr och för svagt förankrad för att få investeringar. Och om mycket ny el dröjer mycket länge så har mycket av behovet försvunnit innan dess. Men regeringen är tydlig med att klimatmålen ska nås och att Sverige ska vara ett klimatmässigt föredöme. Ska det ha någon trovärdighet behöver ny, utsläppsminskande politik komma på plats under 2025.

Men 2024 lämnar inte bara frågetecken efter sig, utan också ett par mycket oroande utropstecken. Det blev det varmaste året någonsin, och 1.5-är på väg att passeras. Extrema stormar, fruktansvärda översvämningar och dödlig hetta avlöste varandra långt bortom vad som kan vara naturliga variationer – vi fick tragiska bevis på att tiden för att förhindra det värsta av klimatkrisen snabbt rinner ut. Därför måste 2025 bli ett år av positiva utropstecken för omställningen.

Mattias Goldmann