Fem sätt att vässa årets CSRD-rapport – expertens viktigaste råd

REDOVISNING De första svenska CSRD-rapporterna visar både styrkor och brister. Hållbarhetsstrategen Sara Sjödoff på Sweco pekar ut fem åtgärder som höjer kvaliteten, gör granskningen smidigare – och minskar risken för kompletteringar.

Fem sätt att vässa årets CSRD-rapport – expertens viktigaste råd
Sara Sjödoff, Sweco. Foto: Pressbild & Adobe stock.

Många stora bolag tillämpar CSRD fullt ut för första gången i år. Efter fjolårets ”CSRD-inspirerade” redovisningar skärps nu kraven på spårbarhet och granskning enligt ESRS, European Sustainability Reporting Standards.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

Sara Sjödoff, hållbarhetsstrateg på Sweco, beskriver en övergång där praxis fortfarande sätter sig – vilket skapar osäkerhet men också utrymme att snabbt höja läsbarhet och effektivitet.

1. Lägg krut på att formulera IRO:er

IRO – de impacts, risks och opportunities som identifieras i den dubbla väsentlighetsanalysen – beskrivs ofta som CSRD:s hjärta. Ett vanligt fel är att IRO:erna blir för breda och att risk blandas ihop med påverkan.

– Jag tror att många bolag gärna vill ha få IRO:er, och då försöker man slå ihop flera frågor till en. Det leder ibland till att man blandar ihop risk och påverkan. Men det tjänar man inte på i längden – det gör rapporteringen mer komplicerad, säger hon.

Fakta

Två nyckelbegrepp

IRO – Impacts, Risks, Opportunities

Skilj mellan företagets påverkan på omvärlden och de risker/möjligheter i omvärlden som påverkar bolaget. Rätt avgränsning kopplar rätt upplysningskrav och ger tydligare styrning.

MDR – Minimum Disclosure Requirements

Minimikrav som måste uppfyllas när policies, åtgärder och mål redovisas. Använd som checklista: ansvarig senior befattningshavare, styrning, metod, tidsramar och uppföljning.

Håll därför isär begreppen: risker och möjligheter är yttre händelser som kan påverka bolaget; påverkan är företagets effekt på omvärlden. Tydliga avgränsningar gör att rätt upplysningskrav träffar rätt – och att strategiarbetet fokuseras.

2. Använd MDR som kvalitetsspärr

Ett återkommande problem gäller MDR, Minimum Disclosure Requirements. När bolag redovisar policies, åtgärder och mål glöms grundkraven ofta bort.

– Informationen om MDR ligger inte i samma del av ESRS som den tematiska, vilket gör det svårt att få full överblick. Ett exempel är att när du beskriver din miljöpolicy måste du även ange vem i organisationen som är mest senior och ansvarar för att policyn implementeras. Det glöms ofta, säger Sara Sjödoff.

Gör MDR till checklista: ansvar, mandat, tidsram, metod, uppföljning och styrning för varje policy, åtgärd och mål. Det minskar risken för kompletteringar.

3. Följ ESRS-strukturen – det sparar tid

Det går att gruppera om, men rapporter som följer ESRS-ordningen och standardrubrikerna är lättare att läsa för vana användare och effektivare att revidera. Avvikelser ger ofta sämre navigerbarhet – och högre granskningskostnad.

4. Märk upp med ESRS-koder

Visa exakt var ett upplysningskrav besvaras. Använd koder och rubriker, till exempel GOV-4: Statement on due diligence. Det ökar jämförbarheten mellan rapporter och underlättar genomläsning för investerare och revisorer.

5. Låt designen förklara – inte försvåra

Ambitionen att behålla tidigare formspråk kan krocka med informationsmängden.

– Många bolag vill behålla sina snygga, designade hållbarhetsrapporter, vilket är fullt förståeligt. Men CSRD ställer krav som gör att vissa illustrationer kan bli svåra att kombinera med all den information som ska in, säger hon.

Värdekedjeillustrationer är ett exempel: när IRO också ska placeras in blir bilden lätt överlastad.

– Mitt råd är att tidigt samla hållbarhetsteamet och kommunikationsavdelningen och diskutera vad som verkligen bör illustreras. Illustrationer som fungerat tidigare år kan behöva justeras för att inte skapa onödig komplexitet.

För bolag som rapporterar frivilligt: välj nivå efter resurser

Alla behöver inte sikta på full CSRD från start. Om syftet är att möta kunders bankers informationsbehov med rimlig arbetsinsats är VSME ett enkelt alternativ.

EU-kommissionen rekommenderar dessutom stora företag och finansiella aktörer att, så långt möjligt, basera sina informationsförfrågningar till leverantörer på VSME, för att minska bördan för små och medelstora bolag.

– Det viktigaste är att utgå från den resurssättning man har. Om man som hållbarhetschef sitter ensam eller med en mycket liten organisation, då är det svårt att fullt ut leva upp till CSRD-kraven, säger Sjödoff.

Ett större team kan välja högre ambitionsnivå, men den ska vara realistisk och möjlig att upprepa varje år. Oavsett ramverk finns delar av CSRD som är värdefulla att låna – särskilt struktur och kravbild kring policies, åtgärder och mål.

Fakta

Fyra kontrollfrågor inför inlämning

  1. Är varje IRO tydligt avgränsad – risk/möjlighet kontra påverkan?
  2. Är MDR-kraven avprickade för samtliga policies, åtgärder och mål?
  3. Följer rapporten ESRS-strukturen och är uppmärkt med ESRS-koder?
  4. Förtydligar illustrationer och tabeller – eller skapar de ny komplexitet?

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste