Energimyndigheten bedömer att Sverige klarar de flesta av EU:s nya och skärpta mål för förnybar energi till 2030 – men understryker samtidigt stora osäkerheter, särskilt kring vätgas och andra så kallade RFNBO-bränslen, det vill säga icke biobaserade förnybara bränslen.
Förnybartdirektivet skärps – så påverkas företagens klimatstrategier
Dagens M&U Skärpt EU-direktiv om förnybar energi kräver att företag anpassar klimatstrategier för el, vätgas och transporter.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Enligt rapporten når Sverige 72–74 procents andel förnybar energi 2030, nära EU:s preliminära nationella beting på 76 procent. Störst ökning sker inom elproduktion, medan industrin redan i dag ligger högt: 63–64 procent av industrins energianvändning är förnybar – långt över EU-snittet på under 10 procent.
För byggnader ligger Sverige redan klart över EU:s nya riktvärde för förnybar energi, och andelen väntas öka till uppemot 87 procent 2030. Inom fjärrvärme och kyla nås både bindande och vägledande mål. För transportsektorn pekar scenarierna på att utsläppsintensiteten minskar med upp till 21 procent – klart över målet på 14,5 procent.
Däremot finns osäkerhet kring tillgången till RFNBO-bränslen, som är nödvändiga för att nå EU:s krav inom både transport och industri. För sjöfarten ser Sverige i nuläget inte ut att nå målet om 1,2 procents RFNBO-andel.
För företagen innebär det här behov av att:
- Säkerställa tillgång till förnybar el och biobränslen i sina värdekedjor.
- Utvärdera användning och upphandling av fossilfri vätgas och RFNBO i takt med att regelverken konkretiseras
- Se över hur befintliga mål inom byggnader, industri och transporter harmoniserar med den skärpta EU-lagstiftningen.


