Inga produkter i varukorgen.
Klimatbeskedet: Utsläppen minskar – men Sverige tappar fart
Dagens M&U Sveriges klimatutsläpp gick ner under 2025, visar nya siffror från Naturvårdsverket. Men bakom minskningen finns en utveckling som gör vägen till klimatmålen svårare.
Sveriges klimatutsläpp minskade under 2025, men Naturvårdsverket bedömer samtidigt att avståndet till de nationella klimatmålen ökar. Enligt ny preliminär statistik uppgick utsläppen till cirka 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med tre procent jämfört med 2024.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Minskningen motsvarar 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den största delen kom från inrikes transporter, där utsläppen minskade med 0,7 miljoner ton. Naturvårdsverket förklarar utvecklingen med ökad inblandning av biodrivmedel och ökad elektrifiering jämfört med året före.
Även industrins utsläpp minskade under året. Där uppgick minskningen till 0,4 miljoner ton, vilket enligt myndigheten främst berodde på lägre produktion. El- och fjärrvärmesektorn samt arbetsmaskiner bidrog också till den totala nedgången. Jordbruket var den enda sektor där utsläppen ökade, något som till stor del kopplas till stora skördar under 2025.
Samtidigt visar Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning att dagens styrmedel inte bedöms räcka för att Sverige ska nå sina klimatmål. Myndigheten bedömer också att Sverige inte kommer att uppfylla sina EU-åtaganden enligt ansvarsfördelningsförordningen, ESR.
ESR-åtagandet innebär att Sverige har en utsläppsbudget för perioden 2021–2030. Under åren 2021–2023 byggde Sverige upp ett överskott i förhållande till budgeten. Från och med 2024 väntas överskottet minska och enligt årets scenario övergå i ett sammanlagt underskott på 13,1 miljoner ton till 2030.
Avståndet till ESR-åtagandet har ökat jämfört med Naturvårdsverkets scenario från förra året. Enligt myndigheten beror det främst på att sänkningen av reduktionsplikten och drivmedelsskatterna har lett till minskad inblandning av biobränsle, ökad trafik och en långsammare elektrifieringstakt för vägtrafik och arbetsmaskiner. En del av ökningen beror också på metodförbättringar i beräkningen av utsläpp från tung vägtrafik.
Under det senaste året har nya styrmedel införts, bland annat elbilspremien och utökade satsningar på Klimatklivet. Samtidigt har beslut inom EU försvagat styrningen genom förändringar i det nya utsläppshandelssystemet ETS 2. Naturvårdsverket bedömer att den samlade effekten av förändringarna blir liten.
För Sveriges EU-åtaganden inom skog och mark, LULUCF, visar preliminära bedömningar att förutsättningarna har förbättrats. Minskad avverkning och högre tillväxt i skogen väntas öka upptaget av koldioxid. Det är dock fortfarande osäkert om Sverige kommer att klara åtagandena.
Stefan Nyström, chef för avdelningen för klimat och luft på Naturvårdsverket, säger att ytterligare åtgärder krävs för att klimatmålen ska nås. Enligt honom är tiden fram till 2030 kort och nya styrmedel behöver komma på plats snarast, särskilt inom transportsektorn.
