Minska koldioxidutsläpp
Recip började därför med att bygga upp ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 som certifierades 1997. Det var viktigt att få med hela företaget i miljöarbetet, alltifrån ekonomi- och inköpsavdelningen till tillverkningen. Inför varje budgetår drar ledningen upp riktlinjerna för vilka miljöfrågor företaget ska inrikta sig på, precis på samma sätt som de drar upp riktlinjer för budgeten. Därefter gör varje verksamhetschef en integrerad verksamhetsplan.
– Just nu jobbar vi mycket med att minska våra koldioxidutsläpp, berättar Åsa Bergström. Alla säljare utbildas i ekodriving och vi fortsätter vårt arbetet med att gå över till miljöbilar för tjänstebilar. När det gäller transportörers utsläpp vid transporter till oss är det svårare, men vi håller på att kartlägga hur det ser ut och hur vi kan välja mer miljövänliga alternativ.
Noga med råvarorna
På tillverkningssidan är det resurshushållning som ligger i fokus. När Recip utvecklar nya produkter så bedöms alltid de ingående råvarorna ur miljöbelastningssynpunkt för att de i ett tidigt skede ska kunna upptäcka om det finns några problem. Dessutom är de noggranna med att se till att allt pulver verkligen blir piller och att så lite som möjligt blir avfall, både genom att ha bra tillverkningsprocesser och utbildad och kunnig personal.
När det gäller förpackningar så har Recip investerat i nya maskiner för genomtryckskartor för att de uttjänta förpackningarna ska kunna återvinnas. Tidigare tillverkades de i en blandning av aluminium och PVC, men hos Recip tillverkas kartorna nu i polypropen som kan källsorteras som hårdplast. Förpackningarnas design har också betydelse för att ge upphov till så lite avfall som möjligt, vilket är ett annat område som Recip jobbar med i sitt utvecklingsarbete.
Går trögt
Efter tio års miljöarbete konstaterar Åsa Bergström att det blir allt mer komplicerat och komplext att jobba med miljöfrågorna. Det handlar inte lägre bara om att källsortera och se över sin egen miljöpåverkan, utan allt mer av miljöarbetet går utanför husets väggar och innebär att påverka leverantörer och kunder.
Åsa Bergenström tycker dock att det har gått trögt med miljöarbetet inom läkemedelsbranschen och även när det gäller vilka krav som ställs på branschen. Hon konstaterar att mycket av miljöarbetet har koncentrerats på tillverkningen av läkemedel. Det är först under de senaste åren som både bransch och intressenter börjat fästa uppmärksamheten på själva läkemedlet.
– Man har tidigare överhuvudtaget inte tänkt vad som händer med läkemedlet när det passerat kroppen. Nu finns det en del studier av vad som händer med läkemedel som inte används, men fortfarande vet vi väldigt lite om vad som händer med läkemedlen när de via avloppet kommer ut i naturen, säger Åsa Bergström och förklarar att det ibland finns en rädsla för att tala om läkemedel och miljö.
Saknar öppen debatt
– Det finns de inom branschen som tror att folk kanske slutar ta sina mediciner om vi börjar prata om läkemedlets miljöpåverkan, säger hon. Självklart är det viktigt med effektiva läkemedel och att de används, men det är ingen ursäkt för att inte jobba med miljöfrågorna.
Det hon saknar är en öppen och konstruktiv debatt kring miljöfrågorna med alla intressenter för att avdramatisera det hela. Själv sitter hon med i branschföreningen Lif som manar på miljöarbetet inom läkemedelsindustrin och just nu arbetar med att få med att få fram en struktur för miljöinformation om läkemedel i FASS.
– Branschen som helhet har mycket att vinna på att vara proaktiva och visa att vi kan vara seriösa och miljömedvetna i den här branschen. Om vi aldrig tar reda på hur ett läkemedel påverkar miljön kan vi ju heller aldrig minska dess påverkan.