Konverterade kontor gynnar humlor

Biologisk mångfald ska ges prioritet. Det har EU beslutat. Det kommer att kräva investeringar och mycket omtänk i samhällsplaneringen. Nu ser vi ofta att det blir en målkonflikt, eftersom nybyggnation tränger tillbaka grönområden. På så vis minskar gröna ytor i stället för att öka.

Extra tydligt i Stockholm

Det gäller generellt men i Stockholm är den målkonflikten extra tydlig. Staden planerar att växa och för det behövs 140 000 nya bostäder fram till 2030.

Samtidigt har man i den nyligen beslutade Handlingsplan för biologisk mångfald sagt att man ska värna grönytor och satsa på att integrera biologisk mångfald i byggandet. Det är svårt att förstå hur dessa två mål kan uppnås samtidigt. En god gissning är att biologiska mångfalden får stryka på foten.

Coronapandemin erbjuder en lösning

Men en lösning på den här målkonflikten har möjliggjorts av coronapandemin. Många företag har slagits ut och kommer kanske inte att återstartas. De flesta företag har lärt sig hantera att personalen arbetar hemifrån. Resultatet är att det uppstår ett stort antal tomma lokaler.

Vi har helt enkelt lärt oss att leda företag där hälften av medarbetarna sitter vid köksbordet i pyjamasbyxor

Den bedömning som görs av samhällsekonomer är att kombinationen att dela arbetstiden mellan att jobba hemifrån och sitta på kontoret kommer att bestå även efter att pandemin lagt sig. Vi har helt enkelt lärt oss att zooma och att leda företag där hälften av medarbetarna sitter vid köksbordet i pyjamasbyxor och hälften tar sig in till kontoret.

Mer flexibilitet önskas

En annan stark trend som påverkar antalet hyrda kvadratmeter är det ökande behovet av flexibilitet. Det finns fler exempel på företag som byter till en mindre yta med samma personal men sätter sig bredvid en co-working partner där man kan hyra in sig vid tillfälliga behov och vid särskilda projekt. Allt detta minskar behovet av kontorsyta.

Hur skulle det vara att utnyttja dessa friställda lokaler och göra om dem till bostäder? Historiskt hade vi på många orter industrier som slogs ut, som textilindustrin i Borås, Nyköping och Norrköping, skoindustrin i Örebro och Kumla, manufakturindustrin i Eskilstuna och så vidare.

Nybyggare

I alla dessa överblivna byggnader flyttade nya typer av företag in, till exempel  inom kommunikation, reklam, IT, konsultverksamhet, design, service. Detsamma gäller alla regementen som blev nedlagda. Där har också småföretag av olika slag flyttat in. Nu står vi åter inför en samhällsomdaning där lokaler töms samtidigt som bostäder behövs.

Fördelen med att konvertera befintliga byggnader, återvinna dem, är att husen redan är på plats och all infrastruktur i form av gator, avloppsnät, parkeringsplatser och fibernät finns. Allt detta behöver alltså inte ta i anspråk ny markyta som annars skulle innebära att grönytor och biologisk mångfald trängs tillbaka.

Stora samhällsbesparingar

Här finns stora samhällsbesparingar att göra; lägre kostnader, minskning av klimatpåverkan och vinster i form av bibehållen biologisk mångfald. Klimatgrepp betyder att inte prioritera bilkörning. Ha prioriterad parkering för elbilar. Bilpooler och elcykelpooler. Tillgodose den ökande trenden av cykling genom väl tilltagna cykelgarage.

Eftersom Boverket har redan bestämmelser för hur ”bostadisering” ska ske, till exempel fler badrum och kök, inga mörka utrymmen, ändrade brandbestämmelser och bevarande av kulturvärden.

Nya företag

När bostäderna nu också kommer att vara arbetsplatser finns stora möjligheter för bostadsbolag att vara kreativa. Avskilt rum som hemmakontor kanske med separat ingång, kontorshubbar för flera boende, motionsmöjligheter, lekplatser, grillplats på taket, barntillsyn och odlingslotter. Av de som jobbade i kontoren och åkte hem vid 17-tiden kommer nu ett stort antal vara kvar, eftersom de bor där. Det ger helt andra förutsättningar för olika företag som datorservice, lunchrestauranger och fik.

Kan spara grönområden

Genom denna återvinning och uppgradering av kontorsbeståndet kommer målkonflikten med biologisk mångfald inte att behöva bli så påtaglig. Där det skulle ha byggts nytt kan blommorna få blomma och humlorna flyga omkring.

Med fler grönytor uppnår vi även en bättre klimatanpassning

Med fler grönytor uppnår vi även en bättre klimatanpassning av våra stadsdelar. Skyfall översvämmar inte dagvattensystemet/källare utan fångas upp i grönområden eller leds till vackra dammar. Träd ger bullerdämpning, skugga och temperaturreglering. Invånare trivs, får bättre hälsa och vill bo kvar, kostnader minskar för in/ut-flyttningsslitaget, vilket ger lägre renoveringsbehov och klimatpåverkan.

Områden blir mer attraktiva och värdebeständiga.

Tänk att det startar med att vi låter humlorna trivas lite bättre!

– Johan Solberg, Göran Wiklund

U&We