7 steg: Så skapar du resiliens i hållbarhetsarbetet

CSR Västsverige har tillsammans med en referensgrupp av företag och genom återkommande utbildningar utvecklat en konkret arbetsmodell för att stärka företags resiliens genom den dubbla väsentlighetsanalysen, DMA. Det är ett verktyg som hjälper organisationer att förstå både sin påverkan på omvärlden – och omvärldens påverkan på den egna verksamheten.

– Det som är spännande är att se vad DMA faktiskt ger verksamheten, när man lyfter ut den ur rapporteringskontexten. Det blir ett sätt att jobba med framtidsperspektivet, som skapar en tydlig och stabil process där man hålls i handen, säger Anna Simmons.

En modell i tre faser – sju steg

Modellen bygger på tre faser – ”Kartlägg och identifiera”, ”Skatta” och ”Fastställa” – med totalt sju konkreta steg. Syftet är att steg för steg skapa en struktur som både fångar komplexa hållbarhetsfrågor och gör dem hanterbara.

– Vi tror inte på att hållbarhetsarbetet ska bygga på magkänsla. Vi måste ha systematiska, konkreta sätt att jobba med att bryta ner komplexa frågor. Då får vi en beredskap som inte står och faller med en enskild nyckelperson, säger Anna Simmons.

• Fas 1: Kartlägg och identifiera

Första fasen handlar om att förstå var verksamheten befinner sig i sin kontext – och vilka frågor som är aktuella att hantera.

1. Kartlägg värdekedjan

– Det är hela nyckeln, skulle jag säga. Vet vi inte hur vår värdekedja ser ut kan vi inte ha koll på riskerna. Många små bolag har aldrig kartlagt sin värdekedja tidigare, men det är ett otroligt kraftfullt sätt att få syn på både påverkan och beroenden, säger Anna Simmons.

2. Lär av intressenterna

– Gång på gång ser vi att det inte går att göra det här arbetet på sin egen kammare. Intressenterna är den bästa vägen vi har för att få fatt i omvärldssignalerna, säger Anna. Simmons.
Det handlar inte bara om att lyssna – utan om att aktivt föra en dialog. Ofta visar det sig att frågor som först kändes obekväma att ställa tas emot positivt. Intressentdialogen hjälper också till att förankra hållbarhetsarbetet internt och externt.

Efter dessa två steg finns en tydlig brytpunkt – de utgör tillsammans fundamentet för resten av arbetet.

– De två är verkligen grunden i hela processen, säger Anna Simmons.

3. Samla hållbarhetsfrågor

– Det är lätt att man vill hoppa direkt till att prioritera, men vi måste börja med att samla på oss frågor. Det är först då vi ser helheten. Och vi måste få in det vi inte redan vet – det är det som är att framtidssäkra, säger hon.
Här gäller det att inte begränsa sig till ”de vanliga frågorna”, utan att även identifiera nya riskområden och möjligheter – gärna i samverkan mellan olika delar av organisationen.

• Fas 2: Skatta och prioritera

Nästa fas handlar om att analysera – hur stor påverkan har verksamheten, och hur sårbar är den för påverkan från omvärlden?

4. Bedöm påverkan på samhället och miljön

Det här steget fokuserar på verksamhetens avtryck – till exempel i form av klimatpåverkan, arbetsvillkor eller resursförbrukning i värdekedjan.
– Det här är ett sätt att få upp alla kort på bordet innan man prioriterar. Det gör processen effektivare, och det skapar en gemensam bild av vad som är viktigt, säger Anna Simmons.

5. Bedöm finansiell påverkan från omvärlden

Här analyseras externa risker som kan påverka affären – från klimatrelaterade kostnader till regelverksförändringar och resursbrist.


– Att få in hållbarhetsrisker i ekonomiska termer gör det lättare att prata om dem i exempelvis styrelserummet. Det är också här vi ser kopplingen till den bredare riskhanteringen.

• Fas 3: Fastställ och agera

När analysen är gjord är det dags att fatta beslut om vilka frågor som ska prioriteras.

6. Fastställ väsentliga frågor

– Det är nu vi sätter fokus. Vilka frågor är mest kritiska, både för affären och för samhället? Det är de vi ska arbeta vidare med, säger Anna Simmons.
Genom att kombinera resultaten från de tidigare stegen kan företaget fatta mer informerade beslut – och bygga en strategi som är förankrad i både verklighet och värderingar.

7. Identifiera rapporteringspunkter

Det sista steget i processen handlar om att – om det är relevant – koppla arbetet till CSRD och ESRS.


– Det är högst valbart och inte alls avgörande för om man gjort färdigt sin prioritering eller inte, säger Anna Simmons.


Samtidigt kan standarderna fungera som en värdefull karta även för de som inte har rapporteringsplikt.


– CSRD och ESRS kan fortfarande vara vägledande, även om man inte har tänkt rapportera kring dem. Det hjälper till att bredda perspektivet och hitta hållbarhetsområden man kanske annars hade missat, säger Sofia Hedström, projektstrateg och processledare på CSR Västsverige.

”De vill arbeta proaktivt”

Att arbeta med den dubbla väsentlighetsanalysen på det här sättet är mer än en metod – det är en investering i framtiden, menar de.

– När vi jobbar med företag hör vi ofta att de vill arbeta mer proaktivt, inte bara identifiera risker utan faktiskt förebygga dem. Och det är precis vad den här modellen gör. Den hjälper verksamheter att framtidssäkra, säger Anna Simmons.

Och resiliens handlar inte bara om att reagera på kriser – utan att ha strukturer som gör det möjligt att agera innan krisen slår till.

– Att ha ett kontinuerligt arbete är en trygghet i en snabbt föränderlig värld. Det gör att man är beredd, och det i sig är en form av beredskap, avslutar hon.