Genomgång: Här är ändringarna i nya ESRS-förslaget

Förenklingar i både struktur och innehåll

De föreslagna ändringarna är genomgripande och syftar till att göra rapporteringen mer relevant, användbar och mindre administrativt betungande. Här är några av de viktigaste punkterna:

• Förenklad materialitetsbedömning: Företag ska endast rapportera det som verkligen är relevant, med minskad dokumentationsbörda och bättre anpassning till revisionsprocessen. Ett nytt kapitel (kapitel 3 i ESRS 1) har utformats för att förklara processen på ett mer lättillgängligt sätt.
• Tydlig gränsdragning mellan egen verksamhet och värdekedja: Det klargörs vad som ska rapporteras om den egna verksamheten respektive leverantörsledet. Samtidigt tas kravet bort att alltid använda direkta datakällor – uppskattningar tillåts där direkta uppgifter inte finns att tillgå.
• Större fokus på rättvisande bild (“fair presentation”): Företag förväntas inte redovisa datapunkter som inte är materiella, vilket minskar risken för onödig information. Detta stärker kopplingen mellan rapportering och faktisk påverkan.
• Principbaserad narrativ rapportering: För policyer, mål och åtgärder ges nu större flexibilitet. Företag får själva bestämma hur informationen struktureras, så länge den är begriplig och relevant för användarna.
• Minskade krav på detaljnivå: Standarderna har kortats ner, förenklats språkligt och flera överlappande krav har tagits bort. Det gäller bland annat uppgifter om affärsmodeller, strategier, scenarier och styrning.
• Utökad möjlighet till undantag: Den så kallade ”undue cost or effort”-principen får bredare tillämpning, även utanför vad som tillåts enligt IFRS. Företag kan åberopa detta för att slippa lämna vissa uppgifter, men förväntas över tid ändå förbättra täckningen.

Konkreta förenklingar inom olika ämnesområden

Förutom strukturella förändringar görs också många ändringar i de specifika ESRS-standarderna. Här är några exempel:

• Klimat (ESRS E1): Uppgifter om energianvändning per enhet tas bort, utsläppsrapporteringen förtydligas, och företag får mer flexibilitet kring brutto- och nettovärden.
• Vatten (E3): Metodstödet förbättras och rapporteringen om områden med vattenstress förenklas.
• Biologisk mångfald (E4): Kraven på platsbundna uppgifter och användning av kompensationsåtgärder har konsoliderats och förenklats.
• Sociala frågor (S1): Detaljkrav kring mångfald, löner och arbetsvillkor minskas. Exempelvis tas åldersfördelning bort och vissa uppgifter begränsas till de största länderna företaget är verksamt i.
• Styrning (Governance): Kraven på rapportering om mutor, lobbying och betalningspraxis har förenklats. Till exempel tas uppgift om genomsnittlig betaltid för fakturor bort.

Nästa steg i processen

EU-kommissionen kommer nu att förbereda en delegerad akt baserat på Efrags tekniska råd. Ett offentligt samråd pågår till september 2025 och det slutliga regelverket väntas antas innan årets slut. Parallellt lanserade Efrag den 4 december kunskapsplattformen ESRS Knowledge Hub, med syfte att stödja företag, revisorer och andra aktörer i implementeringen av de nya reglerna.

Chiara Del Prete, ordförande för Efrags tekniska expertgrupp för hållbarhetsrapportering, underströk att arbetet har formats genom bred dialog:

– Vi har kunnat dra nytta av erfarenheter från praktisk tillämpning och omfattande input från olika aktörer i ekosystemet, säger Chiara Del Prete i en kommentar.

Patrick de Cambourg, ordförande för Efrags hållbarhetsrapporteringsnämnd, betonade att förenklingen ska stärka Europas konkurrenskraft utan att urvattna klimatambitionerna.

– Detta är en balansgång: att minska bördan för företagen, men samtidigt bevara EU:s ledarskap inom hållbar finans, säger han i en kommentar.