Nytt verktyg visar hur markanvändning kan bidra till klimatmålen

– Syftet med den är att den ska vara ett sätt att sprida information om klimatåtgärder som kopplar till just markanvändning, säger Sofie Hellsten, forskare på IVL.

En av plattformens grundidéer är att visa hur klimatåtgärder påverkar fler aspekter av samhället än enbart utsläpp. Genom att mata in olika scenarier – exempelvis att anlägga solceller på jordbruksmark – kan användaren se konsekvenser för energiproduktion, markanvändning och livsmedelsförsörjning.

– Det är ju så otroligt komplext det här med marken för att vi vill ju använda den till så mycket. Så att bara för att man implementerar en åtgärd som är bra för klimatet, så får det ju ofta effekter på andra delar av samhället, förklarar Sofie Hellsten.

Verktyget möjliggör även simuleringar av politiska åtgärder och analyser av hur lokala beslut påverkar större hållbarhetsmål. Sofie Hellsten betonar vikten av att synliggöra de oundvikliga kompromisser som ofta krävs.

– Det här är också ett sätt att visa på det. Gör vi så här får vi de här positiva effekterna, men vi får också de här negativa effekterna.

Beskriver både för- och nackdelar

Plattformen innehåller även en katalog med cirka 60 klimatåtgärder inom markanvändning. Här beskrivs varje åtgärd utifrån dess klimatnytta, potentiella konflikter, resursbehov och juridiska eller tekniska hinder. Katalogen innehåller inte bara åtgärder för att minska klimatpåverkan, utan även klimatanpassningsåtgärder som stärker samhällets förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat.

– Jag tycker personligen att katalogen är väldigt bra eftersom den beskriver fördelar med olika åtgärder, till exempel att det minskar växthusgaser eller ökar den biologiska mångfalden. Men den beskriver också eventuella negativa effekter man kan få – som konflikter med annan markanvändning inom jordbruk eller skogsbruk, säger hon.

Plattformen är framtagen med flera målgrupper i åtanke. Den vänder sig till både politiker och myndigheter, forskare och allmänheten, och kan användas både för praktiskt beslutsstöd och i utbildningssyfte.

– Man kan ju också använda den här digitala plattformen i utbildningssyfte och för att få förståelse för hur det fungerar – för elever och medborgare, men också såklart politiker och myndigheter, säger hon.

”Handlar om att öka kunskapen om komplexiteten”

Sofie Hellsten ser ett stort behov av ökad förståelse för hur komplex markanvändningens roll i klimatarbetet faktiskt är. Det handlar inte bara om att fatta bra beslut – utan att fatta genomtänkta beslut.

– Problemet tror jag är att det är så komplext. Du har ofta både positiva och negativa effekter av att implementera en åtgärd. Så det handlar mycket om att öka kunskapen om just den komplexiteten.

Enligt henne är styrkan med verktyget att det hjälper användare att se helheten – hur mark, klimat och samhällsmål samverkar.

– Vi har försökt att förenkla det komplexa på ett begripligt sätt, så att man ska kunna få en förståelse för hur allting hänger ihop. Det visar inte hela bilden, men det kan ändå vara en viktig pusselbit i klimatarbetet, säger hon.

Vill bidra till bättre beslutsunderlag

Markanvändningens klimatpåverkan varierar beroende på sektor och geografiska förutsättningar. Inom skogsbruket, till exempel, handlar det om att väga mellan att bevara eller bruka skogen. Inom jordbruket är metoder för kolinlagring avgörande.

– Vad är det vi använder för metoder inom jordbruket? Hur kan lantbrukare anpassa sina metoder till förändrade nederbördsmängder i sin region, säger Sofie Hellsten.

Förhoppningen är att verktyget ska ge bättre beslutsunderlag och bidra till mer informerade val – både i politiken och i andra samhällssektorer.

– Det här verktyget kan ju också vara ett stöd för just politiker och beslutsfattare, just för att få en inblick i hur allting hänger ihop och hur det påverkar varandra, avslutar hon.