Inga produkter i varukorgen.
Fiskguiden 2020: Här är fiskarna du kan äta med gott samvete
Vatten
WWF har släppt sin årliga konsumentguide för skaldjur och fisk. Av den framgår det att flera svenska insjöfiskar kan ätas, medan torsken och andra havslevande arter ska låtas simma vidare.
Foto: WWF
– Det är glädjande att vi nu kan äta flera insjöfiskar med gott samvete. Flera arter har utvecklats åt rätt håll och en förvaltningsplan har tagits fram för Vätternfisket. Positiva förändringar är också på gång för andra sjöar, vilket vi välkomnar, om vi ska kunna äta mer lokalt fångad fisk i framtiden, säger WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén.
Fakta
Vad är Fiskguiden?
Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk.Guiden är en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra mer hållbara val. Den är också en del i WWF:s arbete för att värna marina ekosystem och stoppa utfiskningen av våra vatten.Källa: WWF
Enligt guiden mår många havslevande arter dåligt, inklusive torsken i Skagerrak och Kattegatt. Dock mår flera svenska insjöarter bra.
Grön ljus för bästa val
Fiskguiden innehåller flera färger för rekommendationer, grönt ljus är ”Bästa val”, gult ljus betyder ”Var försiktig” och med rött ljus menas ”Låt bli”.
Fiskar som fått grönt ljus är garnfiskad röding och sik från Vättern och röding från Ammarnäsregionen i Västerbotten. Sik i Vänern går från rött till grönt ljus. All garnfångad gös i Vänern, Mälaren och Hjälmaren går från gult till grönt ljus och abborren har grönt ljus. Även Lake fiskad med garn i Vättern har grönt ljus.
Fakta
Snabbguide
Välj fiskar som har grönt ljus i Fiskguiden eller som är certifierade enligt MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council)eller KRAV för att göra enkla och bra val.Källa: WWF
Sötvattenkräftor får grönt ljus
Braxen får grönt ljus om den fiskas i svenska insjöar. Fångas den istället som bifångst i MSC-certifierat gösfiske längs kusten, så har braxen gult ljus. Skarpsill fiskad med flyttrål i Östersjön får grönt ljus.
När det gäller sötvattenkräftor får de vilda turkiska kräftorna nu grönt ljus. Bestånden är stora och välskötta. Grönt ljus får även de egyptiska kräftorna som är ganska nya på den svenska marknaden. Spanska kräftorna har kvar sitt gröna ljus.
Tufft för havsfiskarna
Torsken i Östersjön får som vanligt rött ljus. Den får sällskap av torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus.
– Torsken är ett sorgebarn. Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.
Fakta
Fiskkonsumtionen i Sverige
Svenskarna äter cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär.Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisken skipjack. En stor del av importen kommer från Norge, Danmark och Kina.Källa: WWF
Arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper. De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden. Likaså bör man vara försikig med hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt.
Även odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar på rött ljus. Likaså burktonfisken skipjack.
Från grönt till gult
Rödspätta fiskad med garn eller snurrevad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus. Kolja fiskad med långrev i samma områden går från grönt till gult ljus.
Gråsej, fiskad med bottentrål i Norska havet och Barents hav går från gult till rött ljus.
