Energiskog renar slam- stora förhoppningar på korgvide

På bara några år kan energigrödan Salix suga upp och rena förorenat slam från metaller som kadmium, koppar, bly och zink. Det visar resultat från ett storskaligt salixprojekt som just nu pågår i Skåne och Örebro. Förhoppningen är att slammet från reningsverken ska bli så fritt från tungmetaller att det kan användas som gödsel på jordbruksmarker.

Vissa energigrödor tar upp stora mängder metaller ur marken och kan därför användas som biologisk rening i förorenade marker. Fenomenet har studerats på olika håll i landet och omkring 10 procent- 100 000 ton av den svenska slammängden används varje år i sådana odlingar. En energigröda som visat sig vara duktig på att ta upp tungmetaller är korgvidet Salix. Enligt mindre laboratorie- och fältförsök är metallmängden som Salix absorberar mycket hög, men något storskaligt försök där Salix förmåga studerats har tidigare inte gjorts. Därför har kommunerna i Landskrona, Helsingborg och Örebro startat ett gemensamt projekt tillsammans med Nordvästra Skånes renhållnings AB och Sweco Viak i Malmö. Projektet ska studera hur duktig Salix är på att ta upp metaller som kadmium, koppar , bly och zink under verkliga odlingsförhållanden och totalt 140 hektar Salix har planterats och gödslats med slam från kommunernas reningsverk.

Kadmium och bly

Projektet har pågått sedan hösten 2002 och enligt de första resultaten är nettobortfallet av kadmium i förorenat slam mycket stort i Salixplanteringarna.

– Att Salix tar upp kadmium beror på att dess joner är lättrörliga och därför lätta att ta upp. Det är mycket positivt eftersom Kadmium bland annat bidrar till leverskador, berättar Björn Alvén som är projektledare i Landskrona kommun. Man har också kunnat se att Salix tar upp både zink och bly.

Kommunerna har valt att satsa på just Salix eftersom grödan är mycket snabbväxande och därför ekonomiskt lönsam. Ungefär tre år tar det innan det är dax att skörda och stora delar av resultatet blir sedan bioenergi genom förbränning.

Tungmetaller kvar

Trots att Salix tar upp stora mängder metaller ur den förorenade marken blir ändå rester kvar. Även i askan från den brända energigrödan finns metallspår och askan måste därför deponeras.

– Salix reducerar metallerna i produktiv åkermark på ett sätt som också bidrar till produktion av miljövänlig bioenergi, men delar av problemet kvarstår eftersom delar av föroreningarna blir kvar både i askan och i marken. Det absolut primära är därför att söka källan till problemet, det vill säga att få ned metallhalterna i slammet från allra första början, konstaterar Björn Alvén.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste