Inga produkter i varukorgen.
Debatt: Eftertanke krävs vid återvätning av våtmarker
Dagens M&U Återvätning av våtmarker kan ha varierande klimatnytta beroende på marktyp och geografi, och bör därför genomföras med större hänsyn till lokala förutsättningar, menar Skogssällskapet i en debattartikel.
Foto: Adobe Stock.
Återvätning av våtmarker är inte alltid den mest effektiva klimatåtgärden och bör genomföras med större hänsyn till lokala förutsättningar. Det skriver Karin Fällman Lillqvist från Skogssällskapet i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bakgrunden är regeringens satsning på våtmarksrestaurering, där 120 miljoner kronor tillförts och Naturvårdsverket nu söker markägare som vill delta. Enligt skribenten är initiativet positivt, men riskerar att förenkla en komplex fråga.
Cirka 25 procent av Sveriges våtmarker har försvunnit under det senaste seklet, främst på grund av utdikning för jord- och skogsbruk. Samtidigt lyfts att dränerad torvmark kan stå för betydande utsläpp av växthusgaser.
Enligt debattartikeln visar forskning att klimatnyttan av återvätning varierar kraftigt beroende på marktyp och geografiskt läge. I norra Sverige kan nyttan vara begränsad på näringsfattiga marker, medan den i södra Sverige kan vara större på näringsrika marker.
