Datoriserad driftövervakning sänker utsläppen

Hittills har Poseidon lyckats få ner energiförbrukningen från 186 till 157 kWh per kvadratmeter. Det slutliga målet ligger på 150 kWh per kvadratmeter. Bolaget beräknar också att utsläppen av koldioxid från de 23 000 lägenheterna har minskat med 1 900 ton per år. Övergången till ett datoriserat driftssystem skedde i samband med en minskning av personalen för några år sedan. Tidigare sköttes driften av el, vatten, värme och ventilation på traditionellt sätt genom att företagets personal gjorde manuella kontroller. Nu sker övervakningen on-line, vilket kräver mindre personal och ger större kontinuitet.

– Det är det nya sättet att jobba på, menar Thomas Lepik, driftsingenjör på Poseidon.

De tekniska installationerna är anslutna till ett nätverk och själva övervakningen har man lagt ut på Riksbyggen Energi AB, som också finns i Göteborg. De kan genom datasystemet kontrollera till exempel temperaturen i fastigheterna och göra justeringar direkt.

Energijägare

Varje fastighet har en husvärd som också kan logga in i systemet. De kan inte göra några direkta förändringar, men har full insyn i driftssystemet. Om en hyresgäst rapporterar om en driftsstörning kan de se var problemet ligger och rapportera vidare till Riksbyggen. Olika typer av larm är också en del av kontrollen. A-larm gäller högprioriterade problem och går ut dygnet runt till dess att problemet är åtgärdat. B-larm går endast ut dagtid. För att hitta problemområden har Poseidon anlitat konsulter. De kallas för energijägare och åker runt för att kontrollera att installationerna används på rätt sätt och letar efter sätt att effektivisera energianvändningen. Det kan vara att minska på ventilationen under vintern eller att se till så att fläktar är avstängda när lokaler står tomma.

Vädret styr uppvärmning

Datoriseringen av systemet har kostat drygt 52 miljoner, men det är pengar som man redan har fått tillbaka i form av minskade energikostnader. Nästa projekt är att styra uppvärmningen av fastigheterna utifrån väderprognoser. Just nu görs en test i samarbete med Riksbyggen. Den gäller ett antal fastigheter som ligger utspridda i området Högsbohöjd. Husen har kategoriserats utifrån bland annat läge och ventilationssystem och tilldelats olika påverkningsgrader. Uppvärmningen styrs sedan utifrån en kombination av väderprognoser och den beräknade påverkningsgraden. Testet har pågått i några månader och efter ett år räknar man med att kunna se resultat. Förhoppningen är att kunna spara in ytterligare fem till tio procent av energikostnaderna.