Dagens M&U 9 januari 2025

3 hållbarhetsprofiler: Det kan vi vänta oss av 2025

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Nya hållbarhetslagar, utvecklingen av AI och ökat fokus på cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Det är några av de trender vi kan vänta oss av 2025 enligt tre svenska hållbarhetsprofiler som ger sina spaningar inför det kommande året.

Marie Baumgarts, chef för hållbarhetsrådgivningen på KPMG Sverige och medlem i EU-kommissionens Platform on Sustainable Finance, lyfter Clean Industrial Deal och Omnibuslagen som två viktiga puckar att hålla koll på från EU:s håll. Hon tror också att mycket kommer landa mer under 2025 då utveckling och transformation går i olika faser.

– Fram till 2024 har hållbarhet närmast stöpts om, i bemärkelsen formaliserats, vilket innebar arbete på många fronter samtidigt. Nu lugnar det ner sig något, och blir mer fokuserat, så vi får en naturlig metamorfos, säger hon till Dagens M&U.

Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells, väntar sig att cirkulär ekonomi kommer att öka i betydelse.

– Min spaning är att cirkuläritet med betoning på processer som är kopplade till kritiska resurser och tillväxt kommer vara högt på agendan. Jag grundar detta på det utspel som kommit gällande circular economy act och vikten med tillväxt. Här jobbar EU kommissionen nu för fullt med att ta emot inspel på vad en sådan akt borde innehålla, säger han.

Johan Kuylenstierna, generaldirektör för forskningsrådet Formas, ser framför sig att hållbarhet, konkurrenskraft och säkerhetsfrågor kommer att bli alltmer sammanlänkande, samtidigt som naturresursfrågor och frågor kopplade till biologisk mångfald kommer att fortsätta öka i betydelse. Han väntar sig även att konkurrensen om strategiska kompetenser kommer att öka, samt att AI och andra teknologier kommer att öka i betydelse.

Vad ska ha hänt för att du ska vara nöjd i slutet av året?

– En betydande förbättring av den geopolitiska situationen. Fred, säkerhet och fungerande institutioner är grunden för allt annat arbete. Att hållbarhet, konkurrenskraft och säkerhet beaktas som fullt ut integrerade frågor och inte separata prioriteringar, säger han.

Stekhet arbetsmarknad för hållbarhetsproffs

Efterfrågan på hållbarhetsproffs ökar snabbt, både i Sverige och internationellt. En analys av LinkedIn visar att anställningstakten för personer med hållbarhetskompetens i Storbritannien mellan januari 2022 och juli 2024 är 72 procent högre än genomsnittet, och yrkesområdet rankas bland de 25 snabbast växande.

Svenska rekryterare ser en liknande trend. Pontus Andersson, vd på Head Agent, konstaterar att hållbarhetsproffs i Sverige har blivit alltmer eftertraktade på arbetsmarknaden.

– Med de nya europeiska regelverken inom hållbarhet har vi ökat våra rekryteringar, särskilt till strategiska roller. Vi ser också en växande efterfrågan på konsulttjänster som riktar sig mot stora företag, säger han till Dagens M&U.

Enligt LinkedIns undersökning är miljöansvarig en av de högst rankade hållbarhetsrollerna, med kompetenser som miljöefterlevnad, miljömedvetenhet och miljöledningssystem. Energiförvaltare är en annan snabbt växande roll, driven av nya regleringar och företagens behov att hantera energikrisen.

Läs ”LinkedIn Jobs on the Rise 2025”

Centralbanken kritiserar CSRD och taxonomin i ny rapport

Den europeiska centralbanken, ECB, kritiserar CSRD och taxonomin för att vara komplicerade och ineffektiva. I en rapport som släpptes under onsdagen konstaterar banken att det krävs betydligt större investeringar i hållbarhet för att unionen ska nå sina klimatmål. ECB hänvisar till uppskattningar som visar att det behövs mellan 4 000 och 6 000 miljarder kronor per år, vilket motsvarar mellan 2,9 och 4 procent av EU:s BNP.

Unionens regelverk för att styra privat kapital till hållbara investeringar, såsom CSRD och taxonomin, är också otillräckliga enligt rapporten. ECB pekar framför allt på att regelverkens komplexitet kan få oönskade effekter. Risken är att de omfattande rapporteringskraven leder till bristande efterlevnad. Vad gäller taxonomin kan de höga kraven för att en verksamhet ska klassas som ”grön” utesluta möjliga investeringar.

ECB anser att regelverken av dessa skäl bör förenklas, men utan att ändra deras syfte. Detta är i linje med Europeiska kommissionens pågående arbete med en så kallad Omnibuslag, som syftar till att slå samman CSRD, CSDDD och taxonomin.

Läs ”Investing in Europe’s green future”

Här är miljöprojekten som får pandemipengar

Sverige har begärt ut den första utbetalning från EU:s återhämtningsfond som upprättades i samband med coronapandemin. Totalt handlar det om 18 miljarder kronor som går till allt från infrastruktur- till utbildningsprojekt. Här är de 10 miljöprojekt som får mest pengar:

  • Naturvårdsverket. För skydd av värdefull natur: 2,5 miljarder kronor
  • H2GS AB. För investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 324 miljoner kronor
  • Gasum AB. För lokala och regionala klimatinvesteringar (Klimatklivet): 307 miljoner kronor
  • Hybrit Development AB. För investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 241 miljoner kronor
  • Tekniska verken i Linköping AB. För lokala och regionala klimatinvesteringar (Klimatklivet): 193 miljoner kronor. För investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 3 miljoner kronor
  • Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag. För investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 136 miljoner kronor
  • Sydkraft AB. För investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 134 miljoner kronor
  • Biokraft Mönsterås AB. För lokala och regionala klimatinvesteringar (Klimatklivet): 115 miljoner kronor
  • Södra Skogsägarna ekonomisk förening. För investeringar för industrins omställning (Industriklivet): 114 miljoner kronor
  • Biokraft Södertörn AB. För lokala och regionala klimatinvesteringar (Klimatklivet): 110 miljoner kronor

Se hela listan över miljöprojekt som har fått pengar från EU:s återhämtningsfond

Biljättar går samman för att undvika utsläppsböter

I början av året började EU:s nya utsläppskrav för bilar och lätta lastbilar att gälla. Det innebär att fordonstillverkare som inte klarar av kraven riskerar miljardbelopp i böter, och under hösten har billobbyister kämpat för att få EU att sänka kraven – men utan framgång. Det är framför allt kravet på att utsläppen i år ska ha minskat med 15 procent jämfört med 2021 som bedöms som svårt att nå. 

För att undvika böter skapas det nu en ny form av samarbete mellan fordonstillverkare. I praktiken innebär det att tillverkare som Toyota, Ford, Mazda och Subaru, som har svårt att nå kraven, går samman med tillverkare som når kraven som Tesla, Volvo och Polestar i en slags utsläppshandel. Med andra ord innebär det att fordonstillverkare med låga utsläpp får klirr i kassan, samtidigt som de med höga utsläpp slipper böter.  

Att bilmärken kan samarbeta för att minska utsläppen kritiseras samtidigt av märken som BMW och Renault, som menar att det riskerar att försvaga den europeiska fordonsindustrin. 

Teslas laddkaos i fjällen blir riksdagsfråga

Under julhelgen uppstod timslånga köer vid Teslas laddstation i Malung när många reste hem från fjällen. Händelsen fick internationell uppmärksamhet, och Teslas laddningschef Max de Zegher kritiserade svenska fackföreningar på plattformen X.

Nu har Elisabeth Thand Ringqvist (C) ställt en skriftlig fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) om regeringens planer för utbyggnad av snabbladdningsstationer.

Elisabeth Thand Ringqvist (C) framhåller att laddinfrastrukturen inte byggts ut som planerat av privata aktörer. Hon menar att regeringen bör undvika att blanda sig i arbetsmarknadskonflikter men ändå hantera deras negativa effekter på allmänhet och klimat. Hon hänvisar även till en Energiforsk-rapport som betonar vikten av prisvärd och tillgänglig laddning för att göra elektrifierade fordon attraktiva.

Läs ”Utbyggnaden av snabbladdare”

Senaste nytt

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Hämtar fler dagens
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.