Castellum om planerad reträtt: ”Ju tidigare riskerna hanteras, desto lägre blir kostnaderna”

DN:s genomgång visar också att flera kustkommuner nu börjar diskutera reträtt i praktiken. I en enkät uppger 22 kommuner att de planerar för att på olika sätt flytta eller styra bebyggelse bort från utsatta lägen.

Hur ser det då ut bland fastighetsbolagen? Castellum är ett av de bolag som under flera år arbetat strukturerat med klimat- och hållbarhetsfrågor. Planerad reträtt är däremot ingen strategi som bolaget arbetar med i dagsläget, uppger Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum.

Däremot ser han att samtalen kring begreppet i Sverige har förändrats.

– Frågan diskuteras betydligt mer idag. För fem år sedan låg fokus främst på att förstå riskerna. Idag handlar diskussionen mer om klimatanpassning, ansvarsfördelning och hur risker ska hanteras i den fysiska planeringen. Samtidigt är förutsättningarna i Sverige annorlunda än i många mer klimatutsatta länder, vilket påverkar hur aktuell frågan om planerad reträtt är.

Finns det platser där Castellum redan har valt bort mark, fastigheter eller projekt på grund av klimatrisker?

– Nej. Vi har inte valt bort ett område enbart på grund av klimatrisk. Däremot ingår klimatrisk som en naturlig del av våra investeringsbedömningar och kan påverka hur projekt utformas, vilka skyddsåtgärder som krävs eller om ett projekt bedöms vara långsiktigt hållbart.

Kan det bli aktuellt i framtiden?

– Det går inte att utesluta. Klimatförändringarna innebär att riskerna successivt förändras och de behöver vägas in i långsiktiga investeringsbeslut. Om en risk inte kan hanteras på ett tekniskt eller ekonomiskt rimligt sätt kan det påverka om ett projekt genomförs.

Samma sak gäller om kommunen tillåter exploatering och projektet är lönsamt. Enligt Filip Elland skulle Castellum vara beredd att avstå om bolagets egna riskbedömningar visar att klimatrisken är för hög.

– Ja. Vi utgår från våra egna riskbedömningar och ett långsiktigt ägarperspektiv. Ett projekt ska vara hållbart under hela fastighetens livslängd, inte bara vid investeringstillfället. Om vi bedömer att klimatrisken är för hög eller inte kan hanteras på ett ansvarsfullt sätt behöver det påverka investeringsbeslutet.

Därmed blir klimatrisker inte bara en fråga för kommuner och myndigheter, utan också en del av fastighetsbolagens affärsbeslut. För bolag med stora portföljer och långa tidshorisonter kan frågan om var det går att bygga, äga och förvalta på sikt få allt större betydelse.

Filip Ellands viktigaste medskick är att riskerna behöver vägas in tidigt i både samhällsplanering och investeringar.

– Sverige har generellt en lägre fysisk klimatrisk än många andra länder, men det är ingen anledning att vara passiv. Klimatrisk behöver integreras tidigt i samhällsplanering och investeringsbeslut. Ju tidigare riskerna hanteras, desto lägre blir de långsiktiga kostnaderna för både fastighetsägare och samhället.