Experten: Så undviker du fallgroparna i byggbranschens klimatomställning

– Det vi ser är att det kräver att man ställer krav, att beställare ställer krav så att det blir mer lönsamt att göra rätt.

Hon menar att problematiken i dag handlar om att folk tror att lösningarna som kan halvera klimatpåverkan måste vara dyrare. Men det handlar snarare om en omställningskostnad, säger hon.

– Du behöver utveckla nya rutiner och processer, jobba lite annorlunda – och det kanske kostar lite mer de första gångerna du gör det, och då behöver du få täckning för det. Problematiken idag är att man inte riktigt lär sig av de pilotprojekten man gör, att det inte leder till att man för in nya rutiner och arbetssätt i den ordinarie verksamheten. Man jobbar inte så i byggbranschen, för där jobbar man mer från projekt till projekt. Det systematiska lärandet är lite svårt.

Lösningen är bland annat att ställa krav, menar hon. När bland annat beställare och fastighetsägare ställer krav som påverkar hela leverantörskedjan – då händer det saker.

Samverkan har också en stor del i hållbarhetsarbetet, menar hon, där nyckeln finns att hitta främst i planering och projektering. 

– Alla säger ’Vi vill vara med i ett tidigt skede’. Det är klart att man inte alltid lyckas få med alla i ett tidigt skede, men om man fokuserar på de stora puckarna i början, till exempel huvudentreprenörerna, stomleverantörerna eller materialleverantörerna för de delar som har störst klimatpåverkan i ett relativt tidigt skede, då vet du vad de har att erbjuda.

Det behöver inte bara handla om vad de kan erbjuda just nu, utan hur läget kommer se ut om tre eller fem år. I och med långsiktigheten i byggprojekt pekar Ida Karlsson också på vikten av att skala upp arbetet kring att tänka och planera framåt. 

– Jag tror inte det är rimligt att man alltid ska göra undersöka vad alla leverantörer kan erbjuda i varje enskilt projekt. Du behöver ha en bredare syn på det, vad kommer olika delar av branschen kunna erbjuda vid olika tidpunkter framöver? Bygg in det i dina inköpsavtal, ramavtal, projekteringar. Då tror jag det blir mycket lättare att komma framåt snabbare.

Ett vanligt hinder hon ser inom byggbranschen är utgångspunkten som många har att hållbart alltid är dyrare.

– Jag skulle säga att det delvis är en myt. Inte helt och hållet, men det handlar snarare om att du behöver tänka till.

Hon ritar upp ett vanligt scenario: Klart att det blir dyrare om man gjort hela projekteringen och sen till sist ska få in klimatfrågan också. Då finns inte många alternativ kvar, mer än specifika produktval som kan ha en högre kostnad.

– Men om du börjat tidigare och verkligen tänkt till så kan du hitta kombinationer av material, återbrukade produkter och konstruktiva lösningar som har lägre klimatpåverkan utan högre kostnader, eller att du ser till att bygga in mer resurseffektiva lösningar, eller att planera logistiken så att du minskar antalet tonkilometer. Då kan du in spara pengar på det i produktionen, och kanske till slut kan köpa in en dyrare produkt och ändå få en kostnadsneutralitet. Men det gäller att få in det optimeringstänket tidigt i processen och ge arkitekter och konsulter rätt uppdrag och incitament att hitta de mest resurseffektiva lösningarna. 

Vilka första steg kan man ta som man som verksamhet inom byggbranschen vill börja klimatoptimera?

– Det finns väldigt mycket bra material och kunskap ute nu. När vi startade forskningsprogrammet 2018 var det inte mycket fokus på det här. Men nu har det växt otroligt mycket.

Hennes tips är att försöka sätta sig in i lite av den kunskapen som redan har utvecklats och de projekt som genomförts som visat på en väldigt låg klimatpåverkan. Vad har de gjort? Vad är deras framgångsfaktorer? Då kan man se vad varje aktör genom hela värdekedjan gjort. Det finns även inspiration att hämta i den Fossilfria Färdplanen för Bygg- och Anläggningssektorn.

– Man kan också gå till de lokala och regionala initiativ som finns i väldigt många olika delar av Sverige, där kan man hitta en plattform att dela erfarenheter. Ett annat tips är att bläddra igenom rapporterna från ett samverkansprojekt delfinansierat av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, som finns på dess hemsida, där jag tillsammans med branschaktörer försökt sammanställa den kunskap som finns och utvecklat förslag på klimatkrav därefter, avslutar Ida Karlsson.