Arvid: Skyfallet som skakade Malmö – tio år av lärdomar och åtgärder

– Vi lärde oss mycket av Arvid. Idag är beredskapen bättre, och vi har vidtagit åtgärder för att Malmö ska kunna hantera framtida skyfall mer effektivt. Även om vi aldrig kan eliminera risken för översvämningar helt, strävar vi efter att leda vattnet på ett sätt som minimerar skador, säger Linda Nilsson, dagvatten- och skyfallssamordnare på fastighets- och gatukontoret i Malmö stad, till Hållbart Samhällsbyggande.

Som en följd av skyfallet blev Malmö den första staden i Sverige att ta fram en skyfallsplan. Genom att integrera skyfallsplanen i översiktsplanen är ambitionen att staden på sikt ska kunna hantera ett nytt så kallat 100-årsregn utan att drabbas av allvarliga skador.

Tjänsten som dagvatten- och skyfallssamordnare är också en direkt konsekvens av Arvid, berättar Linda Nilsson.

– Malmö hade tidigare ingen övergripande vattenkompetens och förlitade sig främst på vår VA-huvudman, VA-Syd. Efter skyfallet har vi nu en vattenstrateg, och för tre år sedan tillkom min roll som dagvatten- och skyfallssamordnare, säger hon.

Hälften av Malmös yta är hårdgjord, vilket gör att mycket av regnvattnet inte kan dräneras nedåt. Staden är också platt, vilket innebär att vattnet inte har någon naturlig väg att rinna bort.

– Vatten rinner som bekant till lågpunkter, och det var först 2014 som vi verkligen fick ett kvitto på hur Malmö är byggt. Konsekvenserna av regnet blev då tydligt uppenbara. Översvämningarna inträffar heller inte bara på ett fåtal specifika ställen; vi har många lågpunkter i staden som drabbas, säger Linda Nilsson.

Åtgärder efter skyfallet

Sedan Arvid har Malmö stad och VA SYD samarbetat i flera projekt för att stärka stadens förmåga att hantera stora regnmängder, bland annat genom att skapa skyfallsanpassade parker.

– Parkerna är utformade för att avlasta vattenvolymer som annars skulle hamna på gatan eller i folks källare. Ett exempel på detta är ombyggnaden av Söderkullaparken och Fosietorpsparken, som ligger nära ett av de områden som drabbades hårdast, säger Linda Nilsson.

Hon berättar att de ändrade höjdsättningen i parkerna och skapade kullar och dalar där delar av vattnet kan fördröjas. Samtidigt har de arbetat med andra klimatanpassningsåtgärder, som att plantera träd och bygga om ledningsnätet, särskilt i äldre områden där regnvatten och avloppsvatten tidigare gick i samma ledningar.

– En utmaning är att kommuner i Sverige inte är skyldiga att helt åtgärda skyfallsproblematik. Vid nybyggnation ansvarar stadsbyggnadskontoret för rätt lösningar, men för befintliga byggnader har kommunen mindre inflytande, och fastighetsägarna bär det största ansvaret. Kommunen äger endast cirka 30 procent av marken i Malmö, och utan tvingande krav blir det också en ekonomisk fråga för både kommunen och VA SYD när det gäller utbyggnaden av VA-nätet, avslutar Linda Nilsson.