EU föreslår nya regler för klimatanpassning – här är de viktigaste förändringarna

Kommissionen vill därför att klimatrisker i större utsträckning ska hanteras förebyggande och vägas in i beslut inom flera samhällsområden. Här är de viktigaste delarna i det nya paketet.

1. Gemensam planering för tre graders uppvärmning

En central del i lagförslaget är en gemensam referensbana för den globala uppvärmningen. Den utgår från att temperaturen stiger med 1,5 grader till 2030, 2 grader till 2050 och 3 grader till 2100, jämfört med förindustriell nivå.

Referensbanan ska fungera som utgångspunkt för klimatriskbedömningar och beslut om bland annat infrastruktur, samhällsplanering och investeringar. Syftet är att medlemsländerna i större utsträckning ska planera utifrån framtidens klimatförhållanden, snarare än historiska väderdata.

Kommissionen betonar samtidigt att EU står fast vid Parisavtalets temperaturmål och målet om klimatneutralitet till 2050. Referensbanan ska användas för riskhantering, inte ersätta klimatmålen, enligt EU-kommissionen.

2. Tydligare ansvar för klimatrisker

Medlemsländerna ska enligt förslaget identifiera vilka aktörer som ansvarar för att hantera klimatrisker inom olika politikområden och på nationell, regional och lokal nivå.

Syftet är att komma bort från en otydlig ansvarsfördelning och skapa bättre samordning mellan olika aktörer. Förslaget anger däremot inte hur kostnaderna för klimatanpassning ska fördelas mellan exempelvis stat, kommuner och fastighetsägare.

3. Nya krav på nationell planering

Kommissionen föreslår att fyra befintliga planeringsinstrument ersätts av en gemensam nationell strategisk plan för klimatresiliens.

Medlemsländerna ska också genomföra mer regelbundna klimatriskbedömningar som blir lättare att jämföra mellan länderna. Enligt kommissionen ska förändringarna både förbättra samordningen och minska administrationen.

4. Klimatrisker ska vägas in i fler beslut

Kommissionen vill att framtida klimatförhållanden ska få större betydelse i offentligt beslutsfattande. I lagförslaget uppmuntras medlemsländerna att beakta klimatrisker vid bland annat budgetarbete, fysisk planering och konsekvensanalyser.

Även investeringar och långsiktiga beslut om exempelvis energi- och transportinfrastruktur ska i större utsträckning utgå från framtida klimatförhållanden.

Principen är att klimatanpassning ska byggas in redan från början, snarare än att åtgärder sätts in först när skador har uppstått.

5. Mer stöd till kommuner och regioner

EU vill stärka det lokala och regionala klimatanpassningsarbetet genom bland annat rådgivning, pilotprojekt, finansieringsstöd och spridning av fungerande lösningar.

Kommissionen ska också identifiera 100 av Europas mest klimatsårbara områden och undersöka vilka risker de står inför och på vilken nivå de bör hanteras.

En annan del är principen om rättvis klimatresiliens. Den innebär att särskild hänsyn ska tas till människor och områden som är extra utsatta för klimatförändringarnas konsekvenser.

6. Nya digitala verktyg för klimatanpassning

För att underlätta arbetet för myndigheter, kommuner och företag presenterar kommissionen tre digitala verktyg:

• European Climate Viewer: En interaktiv karta som visar hur olika klimatrisker kan utvecklas i Europa vid framtida uppvärmning. Verktyget ska hjälpa användare att bedöma risker på regional och lokal nivå.
• Navigator of Climate Resilience Tools: En samlad tjänst där användare kan hitta verktyg för klimatanpassning utifrån geografiskt område, sektor och vilka risker som behöver hanteras.
• Mission Solutions Explorer: En plattform med exempel på klimatanpassningsåtgärder som har testats i europeiska städer och regioner. Här finns även information om hur lösningarna kan användas på andra platser.

Verktygen ska på sikt ingå i en gemensam europeisk plattform för klimatanpassning, men ska finnas tillgängliga redan nu.

7. Ökat fokus på finansiering och försäkringar

Kommissionen vill stimulera fler investeringar i klimatanpassning och undersöka möjligheterna till bland annat skatteincitament och statligt stöd för företag.

Den vill också att fysiska klimatrisker ska få större betydelse vid värdering av tillgångar, i finansiell redovisning och vid investeringsbeslut.

Europeiska investeringsbanken har samtidigt presenterat en plan om att avsätta minst 30 miljarder euro till klimatanpassning under perioden 2026–2030.

En annan satsning är en ny europeisk klimatförsäkringsallians, Climate Insurance Alliance. Den ska ta fram konkreta förslag för att förbättra försäkringsskyddet mot naturkatastrofer och uppmuntra förebyggande åtgärder. De första förslagen väntas senast i slutet av 2027.

Enligt kommissionen har historiskt sett endast omkring en fjärdedel av EU:s naturkatastrofrelaterade förluster varit försäkrade.

Vad händer nu?

Den föreslagna lagen behöver behandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna innan den kan antas. Kommissionen avser däremot att börja tillämpa ramverkets principer i sitt eget arbete redan nu.

Flera ytterligare initiativ är också på väg, däribland en europeisk värmeböljeplan och en satsning på vattenresiliens.

Under tredje kvartalet 2028 ska kommissionen presentera en övergripande strategisk plan för klimatanpassning på EU-nivå.