Nya fridlysningsregler 1 november – det här behöver du ha koll på

Samtidigt delas arterna in i fyra skyddskategorier: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd. Kategorin avgör vilka förbud och undantag som gäller. Att en art är fridlyst innebär därför inte samma begränsningar för alla arter eller verksamheter.

För den som planerar exempelvis bebyggelse, energianläggningar eller infrastruktur blir uppgiften att kontrollera om projektets underlag och bedömningar fortfarande håller. En redan genomförd inventering innebär inte att artskyddsfrågan är färdigutredd.

Enligt Albin Berglund, miljöjurist på konsultföretaget Calluna, är första steget att gå igenom vilka arter som redan har noterats i projektområdet.

– Om ni redan har genomfört inventeringar och vet vilka arter som förekommer i området kan det vara bra att se över om några av arterna numera är fridlysta, och om dessa behöver hanteras längre fram i projektet. Det kan också finnas arter som faller bort från vidare utredning då de inte längre är fridlysta, säger han.

Börja med underlaget som redan finns

Regeländringen behöver inte innebära att alla tidigare inventeringar måste göras om från början. Enligt Albin Berglund är de flesta nytillkomna fridlysta arterna sällsynta och förekommer inte särskilt ofta i områden som ska exploateras.

Börja därför med att jämföra dokumenterade artfynd med den nya listan och bedöm om befintliga uppgifter räcker för att utreda projektets påverkan. Därefter går det att ta ställning till eventuella kompletteringar.

– Men det kan ändå vara värt att ta en liten extra titt på de arter som har noterats vid inventeringar i området och göra en uppdaterad bedömning av artskyddet. Det är viktigt att som verksamhetsutövare visa för myndigheter och domstolar att frågan om artskydd har hanterats.

Arbetet handlar alltså både om vilka arter som finns och om att redovisa hur projektet förhåller sig till deras skydd.

Igelkotten kan påverka detaljplaner

En art som Albin Berglund särskilt uppmanar verksamhetsutövare att uppmärksamma är igelkotten. Den blir nationellt fridlyst och får ett förstärkt skydd som även omfattar fortplantningsområden och viloplatser.

Att arten ofta förekommer nära människor gör den relevant också i områden nära befintlig bebyggelse.

– Om igelkott förekommer i området kan det ha potentiellt stor påverkan på projektet. Arten trivs bra i närheten av människan och därför blir frågan särskilt kritisk för detaljplaner. Även nya vägprojekt kan påverkas mycket, då trafikdöd är ett stort problem för arten.

Om inventeringar ännu inte har genomförts är igelkotten därför en art att ha med i planeringen. Genom att undersöka förekomsten tidigt går det att bedöma behovet av anpassad lokalisering, utformning och skyddsåtgärder innan projektets utformning har låsts.

Kontrollera villkoren för undantagen

De nya reglerna innehåller flera undantag, men räckvidden skiljer sig åt.

Undantaget för verksamheter som uppenbart har ett annat syfte än att orsaka den förbjudna påverkan gäller arter med grundläggande eller begränsat skydd. Det gäller alltså inte igelkotten, som får förstärkt skydd.

För pågående markanvändning finns ett separat undantag när förbuden avsevärt försvårar markanvändningen inom berörd del av fastigheten. Det omfattar inte arter med strikt skydd. Albin Berglund framhåller att undantaget framför allt berör jord- och skogsbruk, medan exploatering innebär ändrad markanvändning.

Även projektets prövningsläge behöver kontrolleras. För vissa mål och ärenden som har inletts hos prövningsmyndigheten före den 1 november gäller de nya reglerna bara i den utsträckning de inte innebär ett strängare skydd än tidigare. Det gäller bland annat vissa miljötillstånd, vägplaner och järnvägsplaner. Detaljplaner omfattas inte av den lättnaden.

Förändringarna gäller den nationella fridlysningen. Skyddet med grund i EU fågel- och art- och habitatdirektiv kvarstår. Ett uppdaterat underlag behöver därför hantera både de ändrade nationella reglerna och det EU-baserade artskydd som gäller sedan tidigare.

Lista: Albins 5 råd inför de nya reglerna

1. Uppdatera utredningarna. Se över artskyddsutredningar och miljökonsekvensbeskrivningar utifrån de nytillkomna fridlysta arterna.
2. Redovisa bedömningarna. Visa tydligt för tillståndsmyndigheter och domstolar hur artskyddsfrågan har hanterats i projektet.
3. Kontrollera övergångsbestämmelserna. Vissa redan inledda prövningar omfattas av lättnader när de nya reglerna innebär strängare skydd. Motsvarande lättnad finns inte för detaljplaner.
4. Ta höjd för igelkotten. Undersök hur projektet kan påverka arten och om det behövs skyddsåtgärder eller anpassningar.
5. Behåll kontrollen över EU-skyddet. Fridlysningen med grund i EU-direktiv för fåglar och vissa andra djur- och växtarter kvarstår. Dessa arter behöver hanteras som tidigare.