Klimatanpassningens nota växer: Så ser försäkringsbranschen på kostnadsansvaret

För försäkringsbranschen är utvecklingen redan påtaglig. Gerda Kinell, ekonom på Svensk Försäkring, berättar att branschen betalar ut omkring en miljard kronor om året i ersättning för naturorsakade försäkringsskador. Men den siffran varierar och visar bara en del av de totala kostnaderna. 

– På samhällsnivå blir det någon form av minimiskattning av vad det egentligen kostar. Här har man inte räknat in andra kostnader för samhället eller kommunen, utan bara skadeersättning för den egendom som är försäkrad hos våra medlemmar, säger hon. 

Försäkringar bygger på att en skada är plötslig och oförutsedd. När klimatet förändras blir den gränsen svårare att dra. 

– Ett grundläggande villkor i försäkringsavtalen är att de bara täcker plötsliga och oförutsedda skador. Om till exempel en fastighets källare svämmar över år efter år går det inte längre att säga att skadan är plötslig och oförutsedd. Klimatanpassning är en förutsättning för att sakbolagen ska kunna fortsätta erbjuda försäkring i den utsträckning och den form som man gör i dag, säger Gerda Kinell. 

Någon situation där stora områden plötsligt blir oförsäkringsbara ser Gerda Kinell inte framför sig. Om utvecklingen fortsätter handlar det snarare om en gradvis förändring. 

– Det handlar inte om att man plötsligt inte kommer att få en försäkring. Om det sker kommer det stegvis. Premierna stiger successivt och naturskadekomponenten kan bli en separat produkt, som man redan har gjort på kontinenten. Om riskerna inte hanteras på rätt sätt kommer det att återspeglas i hur marknaden ser ut, säger hon. 

I delar av Centraleuropa fungerar försäkringssystemet redan annorlunda än i Sverige. Där ingår naturskador inte i egendomsförsäkringar på samma sätt. I områden där risken är hög kan skyddet bli betydligt dyrare, eller saknas helt. 

Det är en utveckling den svenska försäkringsbranschen vill undvika. 

– Branschen vill kunna fortsätta erbjuda försäkringsskydd på samma sätt som i dag. En förutsättning är att utsläppen av växthusgaser minskar och att klimatanpassningen genomförs i den takt som klimatprognoserna visar behövs. Där är vi inte i dag, säger Gerda Kinell. 

Försäkringsbranschen efterlyser därför både snabbare utsläppsminskningar och ett tydligare ansvar för klimatanpassningen. 

– Vi måste minska utsläppen betydligt mer och följa Parisavtalet. Samtidigt är ansvarsfördelningen central. Sverige har ett starkt kommunalt självstyre och ett kommunalt planmonopol, vilket gör kommunerna till en central aktör i klimatanpassningen, säger hon. 

Ansvarsfördelningen behöver alltså följas av åtgärder som minskar riskerna innan skadorna uppstår. 

– Det är tydligt att klimatriskerna måste kommuniceras tydligt och att mer behöver göras. För att minska kostnaderna är det mycket bättre att jobba förebyggande med klimatanpassning än att ersätta skador som uppstår, säger Gerda Kinell.