Så får kommunen fler att källsortera rätt

– Kärlen ska vara lättillgängliga och enkla att använda, skyltningen tydlig och avfallsrummet rent och trevligt. Om miljön är rörig eller informationen för komplicerad blir det lättare att sortera fel.

Kunskap är ytterligare en förutsättning. Människor behöver enligt Jurate Miliute-Plepiene förstå vad som ska sorteras, var avfallet ska läggas och varför sorteringen är viktig. Men varken kunskap eller ett bekvämt system räcker alltid för att förklara hur människor agerar.

Motivation och vanor påverkar

Motivation, vanor, förtroende för avfallssystemet och upplevelsen av att sorteringen leder till faktisk nytta påverkar också beteendet. När sorteringen väl blivit en del av vardagen kräver den mindre eftertanke och kan bli lättare att upprätthålla.

Vad som motiverar skiljer sig samtidigt mellan olika personer. För vissa handlar det om en vilja att bidra till miljö- och klimatnytta. Andra påverkas i högre grad av hur människor omkring dem agerar.

– I min tidigare forskning såg vi att sociala normer hade större betydelse när ett källsorteringssystem befann sig i ett tidigt utvecklingsskede. När systemet är nytt tittar människor mer på hur andra gör och vad som förväntas av dem.

Det gör enligt henne introduktionen av nya insamlingssystem särskilt viktig. Genom att synliggöra att andra sorterar och återkoppla hur exempelvis ett bostadsområde lyckas kan kommuner bidra till att etablera nya beteenden.

Frågan är aktuell när många kommuner inför eller bygger ut fastighetsnära insamling av förpackningar. När ett nytt system införs är det ännu inte självklart för användarna hur det fungerar eller vilket beteende som förväntas.

– Därför är det viktigt att redan vid introduktionen synliggöra det positiva sorteringsbeteendet och skapa känslan av att ”så här gör vi här”.

Med tiden kan yttre förväntningar enligt Jurate Miliute-Plepiene utvecklas till personliga värderingar och vanor. Då kan behovet av påverkan utifrån minska.

Samtidigt samverkar olika faktorer. En person med stark motivation kan acceptera att sorteringen innebär vissa praktiska hinder, medan ett enkelt system kan få fler att börja sortera och hjälpa till att bygga nya vanor. Kommunerna behöver därför både skapa rimliga praktiska förutsättningar och ge människor kunskap och skäl att vilja sortera.

Flera åtgärder behöver kombineras

Det innebär däremot inte att det finns en lösning som fungerar överallt. Jurate Miliute-Plepiene pekar på behovet av att väga nyttan av ett mycket lättillgängligt system mot kostnaderna och anpassa åtgärderna efter lokala förutsättningar.

När kommuner eller andra organisationer vill förbättra sorteringen ser hon störst möjlighet till effekt i att kombinera flera typer av insatser. Ett enkelt system kan behöva kompletteras med tydlig kommunikation, återkoppling och i vissa fall ekonomiska eller andra styrmedel.

Ett exempel som hon själv har uppmärksammat är den så kallade 3KO-metoden, där kontroll, konsekvens och kommunikation kombineras. Uppföljningen kan bland annat ske genom kamerabevakning eller passagesystem och regelbrott följas av en tydlig konsekvens.

– Metoden är ett exempel på att enbart information inte alltid räcker och det kan det också behövas uppföljning och tydliga konsekvenser när reglerna inte följs. Jag ser det som ett intressant exempel, särskilt där enklare åtgärder inte har fungerat, men kontrollen måste vara rättvis och ta hänsyn till integritet.

Vanligt misstag att börja med mer information

Just att börja med mer information är annars ett vanligt misstag, enligt Jurate Miliute-Plepiene. Om människor sorterar fel behöver organisationen först undersöka orsaken. Problemet kan exempelvis finnas i själva systemets utformning eller bero på låg motivation hos målgruppen.

Ett annat misstag är enligt henne att använda samma lösning oavsett målgrupp eller område och sedan inte undersöka om åtgärden gav någon effekt.

Kommunikationen behöver i stället anpassas efter mottagarna och kan ske genom flera olika kanaler. Jurate Miliute-Plepiene framhåller exempelvis sociala medier, brev och information vid kärlen. För småbarnsfamiljer kan även förskola och skola fungera som en väg för att nå hela familjen.

Samtidigt varnar hon för att öka mängden kommunikation utan eftertanke.

– Samtidigt behövs balans, eftersom för många enkäter och utskick kan skapa kommunikationströtthet.

Börja med att ta reda på varför det blir fel

För en kommun som vill förbättra sorteringen är hennes främsta råd därför att börja med orsaken till felsorteringen, i stället för att direkt välja åtgärd.

– Mitt viktigaste råd är att först förstå varför felsortering uppstår i just den aktuella kommunen eller i ett visst område.

Först därefter bör kommunen enligt henne anpassa system, kommunikation och andra åtgärder efter de lokala behoven. Insatserna behöver också följas upp för att avgöra om de fungerar, exempelvis genom jämförbara plockanalyser före och efter en förändring.