9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

8 standarder för digitala produktpass klara

Den tekniska grunden för EU:s digitala produktpass är nu fastställd genom åtta europeiska standarder. Standarderna reglerar bland annat unika identifierare, databärare, datautbyte, lagring, sökbarhet, interoperabilitet, åtkomst och dataintegritet. Företag får därmed en gemensam struktur för att koppla digital information till fysiska produkter och dela den mellan olika aktörer och system. Vilka uppgifter som måste ingå i produktpassen bestäms separat för olika produktgrupper genom EU-lagstiftning och delegerade akter. Batterier omfattas redan av särskild EU-lagstiftning med krav på batteripass från februari 2027 för berörda batterier, medan krav för andra produktgrupper införs successivt.

EU står fast vid motstånd mot ny oljeutvinning i Arktis

EU ser ut att behålla sin politiska linje mot ny olje- och gasutvinning i Arktis trots påtryckningar från Norge. Sedan 2021 har EU verkat för att ytterligare olje- och gasreserver i området inte ska exploateras och för en multilateral överenskommelse om ett moratorium mot ny utvinning. Norge har försökt få EU att ändra hållning och framhållit norsk olje- och gasproduktion som viktig för Europas energiförsörjning. Organisationerna Fair Finance Guide och Action Aid har samtidigt organiserat ett upprop för att EU ska behålla sin linje, med stöd från flera svenska storbanker. EU:s uppdaterade Arktispolitik väntas presenteras i oktober.

EU-länder vill ändra ETS för att dämpa pristoppar

EU-länderna har enats om förändringar i utsläppshandelssystemet ETS som ska minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter. Enligt förslaget ska inga överskottsrätter i marknadsstabilitetsreserven annulleras fram till 2030, utan kunna användas som en buffert för att öka utbudet vid snabba prisuppgångar. Från 2031 ska annullering åter kunna ske om reserven överstiger 800 miljoner utsläppsrätter, med en gräns som därefter successivt sänks. EU-kommissionen lade fram förslaget mot bakgrund av stigande energikostnader och oro för den europeiska industrins konkurrenskraft. Medlemsländernas överenskommelse är inte slutgiltig och ska nu förhandlas med EU-parlamentet.

EU skärper reglerna för avfallsexport

EU-kommissionen har presenterat ett utkast över länder utanför Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, som kan få fortsätta ta emot vissa typer av icke-farligt avfall från EU efter den 21 maj 2027. Huvudregeln blir att exporten förbjuds, men undantag kan ges till länder som har ansökt och visat att avfallet kan hanteras på ett miljömässigt godtagbart sätt. Totalt har 32 länder ansökt och den första slutliga listan ska fastställas före utgången av 2026. Svenska exportörer måste kontrollera att både mottagarlandet och den aktuella avfallstypen omfattas av EU:s godkännande. Naturvårdsverket är behörig svensk myndighet för gränsöverskridande avfallstransporter.

Fossila subventioner större än stödet till förnybart i EU

EU-länderna lade under 2024 mer än 1 000 miljarder kronor på subventioner till fossila bränslen, jämfört med omkring 850 miljarder kronor i stöd till förnybar energi. Skillnaden har minskat jämfört med 2022 och 2023, men endast åtta EU-länder har förbundit sig att fasa ut fossilsubventionerna och inget har satt någon tidsgräns. I Sverige har fossilsubventionerna under den senaste mandatperioden överstigit 30 miljarder kronor per år, främst genom sänkta drivmedelsskatter. Samtidigt har stödet till vindkraft tagits bort och stödet till solkraft minskat betydligt under 2026. Av EU-ländernas stöd till förnybar energi går den största andelen, 30 procent, till solkraft.

EU-kommissionen öppnar miljardauktion för fossilfri industrivärme

EU-kommissionen har publicerat villkoren för en auktion på 1 miljard för projekt som ska minska utsläppen från industriell processvärme, med budgivning planerad att öppna i början av december 2026. Stödet finansieras med intäkter från EU:s utsläppshandel och vinnande projekt kan få en fast premie kopplad till minskade koldioxidutsläpp i upp till fem år. Auktionen omfattar bland annat elektrifiering med värmepumpar och elpannor, direkt förnybar värme samt för första gången kärnkraftsteknik som små modulära reaktorer. Jämfört med den föregående auktionen utvidgas stödet till projekt som producerar industrivärme över 80 grader, i stället för över 100 grader. Industriell processvärme drivs i dag till stor del med fossila bränslen och står enligt kommissionen för tre fjärdedelar av industrins utsläpp.

EU och Kanada samlar miljarder till havsövervakning

EU och Kanada har samlat ett 30-tal länder i en ny internationell satsning på havsövervakning. Länderna har tillsammans utlovat 211 miljoner euro, motsvarande drygt 2 miljarder kronor, till initiativet Ocean Eye International Alliance for the Global Ocean Observing System. Satsningen lanserades vid ett FN-möte i New York och ska bland annat bidra till klimatprognoser, kustskydd och en blå ekonomi. Costa Rica, Frankrike och Norge finns bland deltagarna, medan Sverige inte är med. Initiativet är en av de första konkreta åtgärderna sedan EU och Kanada kom överens om ett närmare samarbete.

Tåget går om bussen i EU

Tåget stod 2024 för en större andel av resandet i EU än bussen, för första gången sedan 2014. Enligt Eurostat stod tåg för 7,5 procent av personkilometrarna, jämfört med 7,3 procent för bussar. Personbilar dominerade fortsatt med 69,2 procent, medan flyget stod för 15,8 procent av totalt 6 130 miljarder personkilometer. Tågets andel har ökat gradvis under de senaste åren. Ungern hade störst andel tågresande med 11,3 procent, följt av Österrike med 10,4 procent och Nederländerna med 9,8 procent.