Inga produkter i varukorgen.
6 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda
EU-svepet
Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå. Läs mer om:
■ EU:s nya förpackningsregler börjar gälla
■ Nya fordonsregler införs stegvis i EU
■ EU godkänner nederländskt stöd till hållbart flygbränsle
■ Kolkraftens andel i EU:s elproduktion på rekordlåg nivå
■ EU:s elsystem stabilt trots värme och torka
■ Extremvärmen kan utradera EU:s tillväxt
EU:s nya förpackningsregler börjar gälla
EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR, började tillämpas den 12 augusti 2026 och ersätter det tidigare förpackningsdirektivet. Tillverkare måste bland annat ta fram teknisk dokumentation och en EU-försäkran om överensstämmelse, medan importörer och distributörer får ett tydligare ansvar för att kontrollera att kraven följs. Även leverantörer omfattas av nya skyldigheter, samtidigt som producentansvaret för förpackningarnas hela livscykel förtydligas. Från samma datum begränsas PFAS i vissa livsmedelsförpackningar. Flera större krav på bland annat återvinningsbarhet, återvunnet plastinnehåll, återanvändning och begränsningar av vissa engångsförpackningar införs först från 2030 och senare.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nya fordonsregler införs stegvis i EU
EU:s nya förordning om uttjänta fordon trädde i kraft den 13 augusti 2026, men huvuddelen av reglerna börjar tillämpas först den 1 september 2028. Från 2029 skärps producentansvaret och nya krav införs på information, reservdelar och behandling av uttjänta fordon. År 2031 utvidgas reglerna till bland annat lastbilar, bussar och motorcyklar samtidigt som exportkraven för begagnade fordon skärps. Från 2032 införs bland annat digitala cirkularitetspass och krav på minst 15 procent återvunnen plast i nya fordon, medan krav på återvunnet aluminium ska börja gälla senast 2033. År 2036 höjs kravet på återvunnen plast i nya fordon till 25 procent.
EU godkänner nederländskt stöd till hållbart flygbränsle
EU-kommissionen har godkänt nederländska stöd på totalt cirka 335 miljoner dollar till produktion av hållbart flygbränsle, SAF. Pengarna ska finansiera nya produktionsanläggningar och förberedande projektstudier. Projekten väntas kunna producera omkring 285 kiloton SAF per år, främst avancerat biobränsle och syntetiskt e-SAF. Stödprogrammen ska löpa från 2027 till senast 2031 och bidra till EU:s skärpta krav på hållbara flygbränslen och målen i Clean Industrial Deal.
Kolkraftens andel i EU:s elproduktion på rekordlåg nivå
Kol stod för 9,2 procent av EU:s elproduktion 2025, den lägsta andelen hittills enligt Eurostat. Stenkol svarade för 3,7 procent och brunkol för 5,5 procent, jämfört med att kol stod för mer än en tredjedel av elproduktionen 1990. Både produktionen och konsumtionen av kol har samtidigt minskat till historiskt låga nivåer, med en uppskattad konsumtion på 107 miljoner ton stenkol och 184 miljoner ton brunkol under 2025. Flera medlemsländer har dessutom fortsatt att fasa ut kol, där Portugal slutade använda stenkol för elproduktion 2021 och Slovakien upphörde med produktion av brunkol 2024.
EU:s elsystem stabilt trots värme och torka
EU:s elsystem är fortsatt stabilt trots värmeböljor och torka i delar av Europa. Elproduktionen har minskat i vissa länder till följd av låga vattennivåer och höga vattentemperaturer. EU-kommissionen bedömer samtidigt att det inte finns några kortsiktiga risker för elförsörjningen. Hög produktion av solel har också bidragit till att minska pressen på elpriserna.
Extremvärmen kan utradera EU:s tillväxt
Extrem sommarvärme kan enligt en analys från Triodos Bank kosta EU:s ekonomi omkring 180 miljarder euro under 2026, motsvarande cirka 1 procent av unionens BNP. Den största effekten väntas komma från minskad arbetsproduktivitet, som ensam kan sänka BNP med omkring 0,6 procent. Jordbruksproduktionen kan samtidigt minska med mellan 3 och 7 procent. Frankrike bedöms förlora omkring 1,4 procentenheter i tillväxt och Nederländerna omkring 0,8 procentenheter. Triodos Bank bedömer att återkommande perioder med extrem värme kan göra klimatanpassning genom bland annat bevattning, kylning och anpassade arbetstider allt viktigare.
