Det första steget för företag som vill fasa ut PFAS är att kartlägga var ämnena finns i verksamheten.

– Först och främst handlar det om att ta reda på var man har PFAS. Många tror kanske att de inte använder det, men hos de allra flesta företag finns PFAS någonstans, antingen i produkter eller i produktionen, säger Theresa Kjell till Miljö & Utveckling.

Hon menar att många företag underskattar hur omfattande arbetet är.

– Det räcker inte att fråga leverantören: ”Har ni PFAS?” Då kan svaret bli nej, eller att de svarar att de inte använder PFOA. Men PFOA är bara ett av tusentals PFAS-ämnen.

För att göra en bra kartläggning behöver företag använda en tydlig definition av PFAS, exempelvis OECD definition. Därefter behöver de ställa mer detaljerade frågor om vilka kemikalier som faktiskt används, till exempel smörjmedel i produktionen, köldmedier och olika typer av ytbehandlingar.

Hela leverantörskedjan måste granskas

För företag med internationella och globala leverantörskedjor kan arbetet vara både svårt och tidskrävande.

– Det kan behövas lite hjälp, men framför allt väldigt mycket idogt arbete, säger Theresa Kjell.

Tester kan avslöja dolda problem

Utöver att ställa frågor till leverantörerna kan företag också testa sina produkter. Eftersom PFAS innehåller fluor kan ett test som visar förekomst av fluor ge en indikation på att produkten kan innehålla PFAS.

– Hittar man fluor kan man gå tillbaka till leverantören och fråga vad det kommer ifrån. Om det inte är PFAS behöver de kunna förklara vad det är, säger Theresa Kjell.

Testet ger inte något säkert besked om en produkt innehåller PFAS, men det kan hjälpa företag att avgöra vilka produkter som behöver granskas närmare.

Ett sådant test bekräftar alltså inte att en produkt innehåller PFAS. Däremot kan det fungera som en indikation på att produkten behöver undersökas närmare och att företaget bör ställa fler frågor till leverantören.

Många använder PFAS i onödan

När företag väl kartlägger sina produkter upptäcker de ibland att PFAS inte fyller någon funktion.

– Många inser att de har PFAS därför att leverantören har lagt till det, inte för att de själva behöver egenskaperna. Då kan man faktiskt bara ta bort det. Det är ett väldigt billigt sätt att börja arbetet, säger Theresa Kjell.

En sådan genomgång kan därför ge snabba resultat utan att produkten behöver förändras.

Tydliga mål ger genomslag

Theresa Kjell uppmuntrar också företag att vara öppna med sitt arbete, även om de ännu inte har lyckats fasa ut PFAS helt.

– Man kanske inte kan säga att man är PFAS-fri i dag, men man kan berätta att man arbetar med frågan och sätta ett tydligt mål, till exempel att vara klar 2030.

Enligt henne blir det också lättare att få gehör hos ledning och styrelse när arbetet kopplas till konkreta mål och en tydlig tidsplan.

Att vänta kan bli dyrt

EU väntas presentera sitt förslag om en omfattande PFAS-begränsning under de kommande månaderna. Exakt hur reglerna kommer att utformas är ännu inte klart, men Theresa Kjell menar att företag har mycket att vinna på att agera redan nu.

– Det är alltid billigare att ligga före än att göra saker när man är absolut tvungen.

Hon lyfter också fram att arbetet stärker förtroendet hos både kunder och investerare.

– Det handlar också om tillit från kunder och från investerare. Man behöver jobba med de här frågorna, tror jag.

Samtidigt betonar hon att omställningen inte kan vila på enskilda företag eller konsumenter.

– PFAS är ett samhällsproblem. Vi behöver en bred utfasning där alla gör sin del.