Förslaget: Så kan företag få större avdrag för klimatkompensation

Bestämmelsen ska omfatta sponsring och liknande åtgärder inom exempelvis företagens hållbarhets- och CSR-arbete. Klimatkompensation nämns uttryckligen som ett exempel.

Förslaget innebär inte att all klimatkompensation automatiskt skulle bli avdragsgill. Kostnaden måste ha ett affärsmässigt syfte och kunna kopplas till företagets arbete med att stärka sitt anseende. Företaget ska göra sannolikt att det är syftet med utgiften, men behöver inte visa en konkret effekt på exempelvis försäljningen.

Åtgärden måste också förmedlas utåt till en relevant målgrupp. Klimatkompensation som inte kommuniceras alls kan därför inte omfattas av den föreslagna regeln.

I dag finns ingen särskild bestämmelse om avdrag för klimatkompensation. Rätten till avdrag bedöms i stället enligt den allmänna regeln om att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av.

– Det är ju inte så att man inte får avdrag i dag för klimatkompensation, säger Peter Lindholm, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning, till Miljö & Utveckling.

Tidigare prövats

Frågan har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen vid flera tillfällen. Avgörandena visar att det har stor betydelse om företaget använder klimatkompensationen i marknadsföringen.

– Man får inte avdrag i dag för klimatkompensation om man inte kan visa på att man har använt det i exempelvis sin marknadsföring, säger Peter Lindholm, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning, till Miljö & Utveckling.

I ett av fallen kommunicerade ett företag inte klimatkompensationen på produkterna eller i sin marknadsföring. Kostnaden bedömdes då inte som en försäljningskostnad.

– Man talade inte om det på produkten, man talade inte om det i sin marknadsföring. Och i och med det så blev det liksom inte en försäljningskostnad, berättar han.

I ett senare fall använde ett företag klimatkompensationen aktivt i marknadsföringen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg då att kostnaden hade ett tillräckligt samband med försäljningen för att vara avdragsgill.

– Det stod på kampanjaffischer. Det stod överallt att ”vi klimatkompenserar”. Då blir det en annan grej.

Enligt Peter Lindholm innebär dagens regler alltså inte något generellt förbud mot avdrag. Företaget måste däremot synliggöra åtgärden och visa att den har en funktion i verksamheten.

– Det är inte så att klimatkompensation inte är avdragsgill med dagens regler, men man kräver någon viss form av att man måste manifestera det.

Om företaget klimatkompenserar utan att kommunicera åtgärden eller visa någon affärsmässig koppling kan kostnaden i stället betraktas som en gåva, som normalt inte är avdragsgill.

Sänker kraven

Den föreslagna bestämmelsen skulle, om den gick igenom, framför allt sänka kraven på vad företaget behöver visa. Syftet att stärka verksamhetens anseende skulle få större betydelse än en direkt och mätbar effekt på försäljningen.

– Och grejen med det här förslaget är att beviskravet är lite lägre.

Peter Lindholm bedömer att förändringen kan göra det enklare för företag att stödja organisationer som arbetar med klimatkompensation. Kravet på affärsmässig nytta skulle dock finnas kvar.

– Man kan nog fortfarande inte göra det i det dolda. Utan man måste på något vis visa den här nyttan.

Peter Lindholms råd till företag är därför att tydligt kommunicera klimatkompensationen och dess koppling till verksamheten.

– Ett viktigt medskick är att man tydliggör att man klimatkompenserar, för att vara på den säkra sidan.

Utredningens förslag har därefter tagits vidare i en lagrådsremiss. Regeringen föreslår att bestämmelsen ska träda i kraft den 1 januari 2027. För att reglerna ska börja gälla krävs att förslaget antas av riksdagen.