9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Nytt verktyg kartlägger kritiska råmaterial i avfall

EU-projektet Futuram lanserar verktyget SARA4UNFC för att hjälpa företag, investerare och kommuner att identifiera kritiska råmaterial i avfallsströmmar. Verktyget ska bedöma om återvinning av exempelvis litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller är tekniskt möjlig, hållbar och ekonomiskt rimlig. Det bygger på FN:s klassificeringssystem UNFC och kan användas för bland annat batterier, elektronikavfall, fordon och bygg- och rivningsavfall. Användaren går igenom en strukturerad process där materialinnehåll, återvinningspotential, teknik, reglering, ekonomi och dataosäkerhet analyseras. Bakgrunden är EU:s mål att minska beroendet av importerade råmaterial och öka återvinningen inom cirkulär ekonomi.

Läs mer

Förslag på ökat stöd till industriell solvärme

EU-kommissionen föreslår att stödet i nästa värmeauktion för fossilfri värmeproduktion ska öka från 500 miljoner euro till 700 miljoner euro för den kategori där solvärme kan delta. I utkastet ingår även en bonus på 25 procent för vissa tekniker samt sänkta temperaturkrav, vilket kan öppna för fler projekt som kombinerar solvärme med värmelagring. Förslaget är en del av EU:s arbete för att minska beroendet av importerade fossila bränslen och stärka energisäkerheten. Kommissionen har tidigare pekat ut storskalig solvärme som en viktig åtgärd för att ersätta fossil energi i industrins värmeprocesser. Den nya auktionen väntas öppna för ansökningar fram till februari 2027 och omfattar enligt förslaget stöd motsvarande omkring 7,6 miljarder kronor.

Klimatkommissionären varnar för säkerhetsrisker med fossilt energiberoende

EU:s beroende av olja och fossilgas riskerar att utnyttjas som ett geopolitiskt påtryckningsmedel mot unionen. Det säger EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra i en intervju med Politico. Han framhåller att Europas stora beroende av importerade fossila bränslen skapar sårbarheter som kan användas av omvärlden för att påverka EU:s handlingsfrihet. Uttalandet får stöd av EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, som menar att en utbyggnad av fossilfri energiproduktion också stärker Europas säkerhet. Enligt uppgifter från International Energy Agency står olja för 33 procent och fossilgas för 24 procent av Europas energiförsörjning.

Temu bötfälls för bristande kontroll av olagliga produkter

EU-kommissionen har beslutat att bötfälla Temu med 200 miljoner euro för att bolaget enligt EU inte gjort tillräckligt för att stoppa försäljningen av olagliga produkter på sin plattform. Ärendet gäller bland annat leksaker och småelektronik som kan utgöra risker för konsumenter och som i vissa fall kan innehålla kemikalier eller ämnen som inte är tillåtna enligt EU:s produkt- och kemikalielagstiftning. Böterna utfärdas med stöd av EU:s lag om digitala tjänster, Digital Services Act, som ställer krav på stora plattformar att motverka olagliga varor. Temu uppger att bolaget inte delar EU:s bedömning men säger samtidigt att systemen för kontroll och säkerhet har stärkts.

Norge press för oljeborrning i Arktis

Norge intensifierar sina påverkansinsatser gentemot EU för att få unionen att slopa sitt motstånd mot ny olje- och gasborrning i Arktis. Frågan har aktualiserats inför att EU väntas presentera en uppdaterad arktisk politik i september. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg News besöker norska politiker, tjänstemän och företrädare för både industri- och miljöorganisationer allt oftare Bryssel för att påverka EU:s beslutsfattare. Bakgrunden är att nära två tredjedelar av Norges olje- och gasresurser finns i Arktis. EU:s särskilda sändebud för Arktis, Claude Veron-Reville, uppger till Bloomberg News att Norge är mycket aktivt och välorganiserat i sitt arbete för att påverka unionens politik i regionen.

Förtydligade vattenregler för strategiska industriprojekt

EU-kommissionen har publicerat en ny vägledning för hur unionens vattenlagstiftning ska tillämpas på projekt inom bland annat kritiska råvaror, förnybar energi och nettonollindustri. Syftet är att minska osäkerheten kring regelverket och skapa mer enhetliga bedömningar i medlemsländerna. Vägledningen förklarar hur miljöpåverkan på vatten ska bedömas och klargör vilka undantag som kan tillämpas enligt EU:s vattenregler. Särskilt fokus ligger på projekt kopplade till kritiska råvaror, där kommissionen vill bidra till snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Enligt kommissionen kan vägledningen även användas för andra strategiska investeringar som ska stärka EU:s konkurrenskraft och klimatomställning.

Förslag om nya urskogar i Västeuropa

En ny studie undersöker hur stora självreglerande skogsområden kan bidra till att uppfylla målen i EU:s gröna giv. Forskarna föreslår så kallade Novel Primary Forests, sammanhängande områden med minst 10 000 hektar skyddad och obrukad skog, för att stärka biologisk mångfald och klimatnytta i delar av Västeuropa där urskogar är ovanliga. Fyra gränsöverskridande områden pekas ut som särskilt lämpliga för satsningen. Studien innehåller även förslag om finansiering, innovation och långsiktigt rättsligt skydd för att underlätta genomförandet. Enligt forskarna kan modellen hjälpa EU att omsätta sina klimat- och naturvårdsmål i praktiska åtgärder samtidigt som skogarnas motståndskraft mot klimatförändringar stärks.