Inga produkter i varukorgen.
Sverige missade deadline för skärpta miljöbrottsreglereu
Juridik Sverige och 22 andra EU-länder har missat tidsfristen för att genomföra EU nya miljöbrottsdirektiv. Nu inleder EU-kommissionen överträdelseförfaranden mot länderna. De nya reglerna ska bland annat skärpa straffen för allvarliga miljöbrott och göra det möjligt att rikta hårdare sanktioner mot företag.
EU nya miljöbrottsdirektiv skulle ha varit genomfört i medlemsländernas nationella lagstiftning senast den 21 maj 2026. Men när tidsfristen löpte ut hade bara fyra av EU 27 medlemsländer anmält ett fullständigt genomförande.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Sverige hör till de 23 länder som nu får en formell underrättelse från EU-kommissinen. Det är det första steget i ett överträdelseförfarande och länderna får nu två månader på sig att svara och åtgärda bristerna.
Det nya direktivet ersätter EU tidigare miljöbrottsdirektiv från 2008 och innebär en omfattande skärpning av det straffrättsliga skyddet för miljön. Bland annat utökas listan över miljöbrott som medlemsländerna ska kriminalisera. Reglerna omfattar bland annat allvarliga överträdelser kopplade till föroreningar, avfall, kemikalier, invasiva arter och handel med skyddade arter.
Direktivet inför också särskilt allvarliga, så kallade kvalificerade brott, för gärningar som orsakar förstörelse eller omfattande och betydande skador på exempelvis ekosystem eller livsmiljöer.
Även företag berörs. Medlemsländerna ska säkerställa att juridiska personer kan hållas ansvariga för miljöbrott som begås till deras fördel av personer i ledande ställning. Direktivet ställer också krav på kännbara ekonomiska sanktioner och öppnar för ytterligare åtgärder, exempelvis indragna tillstånd och uteslutning från offentlig finansiering.
Sverige arbetar fortfarande med lagstiftningen
Det svenska genomförandet av miljöbrottsdirektivet har bland annat behandlats inom ramen för Miljöstraffrättsutredningens bredare översyn av miljöstraffrätten. Miljöstraffrättsutredningen föreslog i februari 2025 bland annat att dagens straffbestämmelser i miljöbalken ska ersättas av en särskild miljöstrafflag.
Utredningen föreslog att de nya reglerna skulle träda i kraft den 1 juli 2026, men förslagen har ännu inte lett till färdig lagstiftning.
Att Sverige inte hann genomföra direktivet i tid framgår också av en promemoria från juni 2026 om föroreningar från fartyg. Där konstateras att miljöbrottsdirektivet skulle ha varit genomfört senast den 21 maj 2026. För de lagändringar som behandlas i promemorian och som har samband med miljöbrottsdirektivet bedöms ikraftträdande kunna ske först den 1 januari 2027.
EU-kommissionens formella underrättelse innebär inte i sig några böter. Sverige får först möjlighet att svara och redovisa vilka åtgärder som vidtas. Om kommissionen fortfarande anser att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter kan ärendet gå vidare med ett motiverat yttrande och därefter till EU-domstolen. Eftersom ärendet gäller försenat genomförande av ett EU-direktiv kan kommissionen i ett sådant domstolsförfarande också begära ekonomiska sanktioner.
De fyra länder som lyckats nå EU-direktivets deadline var Bulgarien, Danmark, Irland och Italien.
