EEA: Så skalar du upp cirkulära verksamheter

Tre sätt att skala – enligt EEA

EEA pekar ut tre grundläggande strategier för att få cirkulära verksamheter att växa. De kompletterar varandra och behöver användas parallellt, menar dem.

1. Skala ut – nå fler kunder
   
   Det handlar om klassisk tillväxt: fler kunder, fler marknader, större geografisk spridning.
   
   Exempel är plattformar för återbruk eller delningstjänster som expanderar till nya länder.
2. Skala upp – förändra systemet
   
   Här flyttas fokus från företaget till spelreglerna.
   
   Det kan handla om nya regler, standarder, upphandlingar eller ekonomiska incitament som gör cirkulära lösningar konkurrenskraftiga.
3. Skala djupt – förändra beteenden
   
   Den tredje dimensionen handlar om kultur och konsumtion.
   
   För att cirkulära modeller ska fungera långsiktigt krävs att konsumenter accepterar exempelvis reparation, delning och återbruk.

EEA:s bedömning är att verklig omställning kräver alla tre nivåerna samtidigt – inte bara fler företag.

Därför fastnar många i nischen

Trots tydliga affärsmöjligheter fastnar många cirkulära verksamheter i ett mellanläge.

I det underliggande analysarbetet beskrivs tre kritiska trösklar:

• Minsta livskraftig nivå – verksamheten går runt ekonomiskt
• Nischnivå – fungerar för en begränsad kundgrupp
• Transformationspunkt – blir mainstream

Det är mellan de två sista som många företag tappar fart, enligt underlaget.

En viktig förklaring, enligt rapportförfattarna, är att dagens ekonomi fortfarande gynnar linjära affärsmodeller – exempelvis genom prisstrukturer, infrastruktur och finansiering.

Fem avgörande faktorer för att lyckas

EEA identifierar fem områden som avgör om cirkulära verksamheter kan växa.

1. Regler och politik
   
   Cirkulära affärer har ofta sämre förutsättningar än linjära, eftersom miljö- och sociala kostnader inte är fullt prissatta.
   
   EEA menar att styrmedel som producentansvar, ekodesignkrav och offentlig upphandling är avgörande för att skapa en “level playing field”.
2. Teknik
   
   Teknik lyfts fram som en möjliggörare – inte minst digitala plattformar, spårbarhet och modulär design.
   
   Det kan handla om allt från AI-sortering av material till produktpass och reparationsguider.
3. Finansiering och försäkring
   
   Cirkulära modeller har ofta:
   – längre återbetalningstid
   – osäkrare intäktsflöden
   – högre initiala investeringar
   
   Det gör dem svårare att finansiera. Enligt EEA krävs mer “tåligt kapital” och nya finansiella instrument.
4. Beteende och social innovation
   
   Efterfrågan är inte självklar.
   
   Exempel:
   – konsumenter väljer ofta nytt framför reparerat
   – delningstjänster konkurrerar med bekvämlighet och vana
   
   EEA lyfter därför utbildning, normförändring och lokala initiativ som centrala.
5. Samarbete i värdekedjan
   
   Cirkulära affärer kräver samarbete mellan många aktörer:
   – producenter
   – återtagssystem
   – reparatörer
   – återvinnare
   
   Utan fungerande samarbeten faller ofta affärsmodellen.

Affärslogik krockar med cirkularitet

En återkommande slutsats i underlaget är att cirkulära affärsmodeller ofta är mer komplexa än linjära.

Exempel som lyfts:

• Reparation och återtillverkning är arbetsintensiva
• Delningstjänster kräver avancerad logistik
• Återvunnet material är ofta dyrare än nytt

Det innebär att skalbarhet inte kan tas för given.

Sociala faktorer avgör – inte bara ekonomi

Den andra EEA-analysen pekar på ytterligare en avgörande aspekt: rättvisa.

Antalet jobb i den cirkulära ekonomin ökade med 10 procent i EU mellan 2014 och 2023, till cirka 4,4 miljoner. Men alla jobb är inte likvärdiga.

EEA konstaterar att:

• vissa jobb är lågkvalificerade och osäkra
• högkvalificerade jobb ofta går till redan gynnade grupper

Myndigheten menar därför att en framgångsrik cirkulär ekonomi kräver bättre arbetsvillkor, kompetensutveckling och bredare inkludering.