När Efrag i juni meddelade att man ville halvera antalet datapunkter i ESRS, väckte det stor uppmärksamhet. Nu visar ett uppdaterat arbetsmaterial att gruppen går ännu längre. Enligt det senaste utkastet föreslås att 66 procent av datapunkterna tas bort – både obligatoriska och frivilliga.
Experten: Det betyder Efrags ESRS-förändringar i praktiken
Hållbarhetsrapportering
EU:s expertgrupp Efrag föreslår omfattande nedskärningar av datapunkter i hållbarhetsstandarderna ESRS. Elin Nilsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, går igenom vad expertgruppens senaste uppdatering innebär i praktiken.
– Företagen får mer frihet – men också större ansvar, säger hon.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Arbetet är en del av EU:s bredare förenklingspaket, även kallat omnibuspaketet, där målet är att minska den administrativa bördan för företag som omfattas av hållbarhetsdirektivet CSRD. Men vad betyder det i praktiken? Elin Nilsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, ser en tydlig riktning – och ett större ansvar som nu läggs på företagen.
– Det är viktigt att komma ihåg att detta fortfarande är ett arbetsmaterial. Ett officiellt förslag väntas först senare i juli – men den riktning som pekas ut i det offentliggjorda arbetsmaterialet är tydlig: färre krav, större frihet – vilket också innebär ett större ansvar på företagen att göra egna avvägningar om vad som faktiskt är relevant att rapportera, säger hon till Miljö & Utveckling.
Mer frihet – men inte mindre innehåll
Att en så stor del av datapunkterna tas bort har väckt frågor, på bland annat plattformen Linkedin, där många befarar att det kommer att göra kraven verkningslösa. Förslaget innebär att hälften av de obligatoriska datapunkterna försvinner, och att samtliga 277 frivilliga datapunkter tas bort. Läs mer om innehållet här.
Men enligt Elin Nilsson handlar det inte om att innehållet tunnas ut, utan att det omstruktureras.
– Att Efrag nu föreslår att minska antalet datapunkter med 66 procent kan låta dramatiskt – men det framgår tydligt att man arbetar med att kondensera snarare än ta bort i grunden. Många delar förs över till vägledning i stället för att försvinna. Det innebär att företagen får större frihet – men också större ansvar – att själva balansera vilka narrativa upplysningar som verkligen är relevanta att lyfta fram.”
Slut med ”checklistementalitet”
En av de viktigare förändringarna enligt Elin Nilsson är att de frivilliga ”may disclose”-punkterna nu tas bort som separata datapunkter. Istället förklarar hon att Efrag planerar att samla de mest centrala exemplen på sidan.
– Den stora nyheten jämfört med juniuppdateringen är att EFRAG även arbetar för att ta bort de frivilliga ‘may disclose’-punkterna. Istället planerar man att samla de viktigaste i en vägledande bilaga. Det är ett rimligt grepp – särskilt eftersom datapunkterna aldrig var tänkta att förstås som en checklista eller att-göra-punkter, utan som exempel på hur ett upplysningsmål kan uppfyllas. Det blir nu ännu tydligare, säger hon.
Enklare för mindre företag
Förenklingen är inte bara en teknisk fråga – den kan få stor betydelse för små och medelstora företag, som ofta saknar resurser att hantera omfattande hållbarhetsrapportering. Här menar Elin Nilsson att Efrag är på rätt väg.
– Det är just den här typen av förenkling vi behöver – inte att minska antalet företag som omfattas. Det här utkastet visar att man är på god väg att skapa rapporteringsstandarder som är mer användarvänliga, även för mindre och medelstora företag.
Affärsmodellen blir utgångspunkten
Förslaget innehåller också ett förtydligande av principen om dubbel väsentlighet, och hur företag ska avgöra vilka hållbarhetsfrågor som är relevanta att rapportera om. Här ska analysen nu börja i företagets affärsmodell – en förändring som Elin Nilsson välkomnar.
– Förtydligandet om att väsentlighetsanalysen ska börja i affärsmodellen är både praktiskt och efterlängtat. Det återspeglar hur många företag redan arbetar, och tydligare förväntningar på dokumentationsnivån kommer att förenkla både för rapportörer och granskare, säger Elin Nilsson.
Nästa steg: Offentlig konsultation
Det formella förslaget från Efrag väntas i slutet av juli. Därefter öppnas en 60 dagar lång offentlig konsultation, där företag och andra intressenter får möjlighet att lämna synpunkter innan Efrag lämnar sitt slutgiltiga råd till EU-kommissionen i november.


