Inga produkter i varukorgen.
Index minskar risk för olyckor
När en kemikalieolycka har inträffat är det viktigt att snabbt kunna sätta in rätt åtgärder. Åsa Scott Andersson har tagit fram ett verktyg som kan användas för att förebygga och minska miljöeffekterna vid kemikalieolyckor.
Hur stora blir miljöeffekterna vid en kemikalieolycka och hur snabbt sprids kemikalien i naturen? Det är dessa frågor som legat i fokus när Åsa Scott Andersson vid FOI NBC-skydd och Umeå Universitet arbetat med att utveckla Miljöolycksindex. Syftet med verktyget är att det ska vara ett redskap som hjälper kommuner och myndigheter att bedöma miljöeffekterna vid en kemikalieolycka.
– Tanken är att indexet ska kunna användas vid förebyggande miljöplanering, säger Åsa Scott Andersson. Med verktyget kan man räkna fram var de största miljöriskerna med en kemikalieolycka finns och på så vis bättre styra placering av miljöfarliga industrier och vägar för kemikalietransporter.
Beräknad risk
Miljöolycksindex består av en formel som kan beräknas genom att egenskaper hos en kemikalie och egenskaper hur den plats man vill undersöka vägs samman. Med en klassificeringsskala i tre klasser kan man sedan se hur stora miljöeffekterna blir om det inträffar en kemikalieolycka på den plats och med den kemikalie man undersökt och därmed också bättre planera vilka förebyggande åtgärder som behövs.
Åsa Scott Anderson har tagit fram indexet genom att utgå från material från verkliga kemikalieolyckor. En expertpanel har sedan bedömt vilka miljöeffekter dessa olyckor fått på exempelvis djurliv i vatten och markmiljö.
– Det största jobbet för mig var att få fram data om verkliga miljöolyckor, säger Åsa Scott Andersson. Det finns idag ingen databas eller annan form av systematisk dokumentation av kemikalieolyckor, utan jag har fått ringa till varje kommun och be dem söka fram uppgifterna.
Bättre beredskap
Miljöolycksindex är i första hand ett planeringsverktyg, men det skulle kunna användas även i akuta lägen.
– Man skulle kunna tänka sig att man utifrån indexberäkningar ritar upp en enkel karta där man markerar olika riskområden med exempelvis rött, gult och grönt, förklarar hon. Händer det en olycka skulle räddningstjänsten vara bättre förberedd på vilka insatser som krävs inom respektive område.
Miljöolycksindex har varit i fokus för Åsa Scott Anderssons forskning de senaste fyra åren och våras blev hon färdig med sin avhandlig. Nu ligger arbetet på is i väntan på mer forskningsanslag.
– Indexet går att använda som det ser ut idag, men det är långt ifrån användarvänligt, betonar hon. Det behöver också gå igenom ännu en extern validering. Jag känner ett ansvar för att indexet blir fullt användbart ute i verkligheten och jag hoppas verkligen att jag får pengar för att avsluta arbetet.
