8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Nu har alltså ministerrådet kommunicerat att man inte kommer gå med på en urvattnad avskogningsförordning, utan endast på ett senare införande.

EU-budgeten: Mindre till klimat mer till gränskontroll

Under lördagen kom EU-parlamentet och ministerrådet överens om unionens årliga budget för 2025. Det står klart att mindre pengar kommer att gå till klimat och miljö jämfört med innevarande år. 2025 ska 658 miljarder kronor betalas ut till posten som heter Naturresurser och miljö, vilket är 7 miljarder mindre än 2024.

Detta trots att den totala summan i lördagens beslutade budget är 35 miljarder kronor högre än för 2024 års budget. En utgiftspost som istället har ökat är Migration och gränsförvaltning, som har gått från 45 till 56 miljarder kronor.

Många fossillobbyister från EU på Cop

EU-regeringar har tagit med 113 fossillobbysiter till Cop i Baku, visar en kartläggning av nätverket Kick Big Polluters Out. Sverige ligger i topp 17 lobbyister. Bara Italien och Greklands regeringar har tagit med fler. Pascoe Sabido, på Fossil Free Politics, som är en del av nätverket, tycker att det är fel av regeringarna.

– EU har ett förbundit sig att fasa ut fossila bränslen, därför tycker jag det är problematiskt när deras regeringar tar med lobbyister från en sådan industri, säger han till Miljö & Utveckling.

EU inför nya regler för hållbarhetsbetyg

Ministerrådet har antagit en ny förordning om ESG-betyg för att öka transparens och tillförlitlighet inom hållbara finansiella produkter. De nya reglerna ska göra betygsättningsverksamheten i EU mer, transparent, konsekvent och jämförbar för att öka investerarnas förtroende för hållbara finansiella produkter. Ett ESG-betyg är en bedömning om ett företags eller finansiellt instruments hållbarhetsprofil som görs med hänsyn till dess inverkan på samhället och miljön och exponering för hållbarhetsrisker. Förordningen träder i kraft den 9 december och kommer att börja tillämpas 18 månader senare.

Rådet ger grönt ljus för certifiering av kolupptag och kollagring

Under tisdagen godkände ministerrådet en förordning som etablerar det första certifieringsramverket för permanenta kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter. Detta frivilliga ramverk ska uppmuntra aktiviteter för koldioxidavlägsnande och minskade markutsläpp i EU, som ett komplement till utsläppsminskningar. Förordningen omfattar permanenta kolupptag, kollagring i långvariga produkter och kolinlagrande markanvändning. Ramverket börjar gälla i alla medlemsländer den 9 december.

Förbud mot produkter som tillverkas genom tvångsarbete

Ministerrådet godkände under tisdagen även en förordning om ett omfattande förbud mot produkter som har tillverkats genom tvångsarbete, oavsett var i världen detta skett. Förbudet gäller såväl införsel och försäljning av dessa varor på EU:s inre marknad som export av sådana produkter från unionen. Genom att rikta in sig på både import, intern handel och export, syftar förordningen till att effektivt stänga ute produkter kopplade till tvångsarbete från hela EU:s handelssystem. Detta initiativ markerar EU:s starka ställningstagande mot exploatering av arbetskraft och strävan efter att upprätthålla etiska standarder i globala leveranskedjor.

Flera hållbarhetsfrågor lyfts på konkurrenskraftsrådets möte

Vid det kommande mötet i EU:s Konkurrenskraftsråd den 28 november står flera hållbarhetsfrågor i focus. Sverige, som representeras av närings- och energiminsiter Ebba Busch, skriver i den kommenterade dagordningen inför mötet att regeringen är positiv till att den gröna och digitala omställningen lyfts som centrala delar i arbetet för att stärka EU:s konkurrenskraft. Sverige betonar särskilt vikten av stabil och billig fossilfri energi, där kärnkraft och teknikneutralitet lyfts fram som avgörande för att möjliggöra företagens omställning.

Regeringen välkomnar också skrivningar om en ny industristrategi som ska bidra till att sänka industrins utsläpp, stänga innovationsgapet och stärka EU:s motståndskraft. I strategin ingår en ”Clean Industrial Deal” som ska förenkla för företag att bidra till klimatomställningen. Sverige stödjer även en plan för att elektrifiera fordonsindustrin och utveckla en europeisk batteriproduktion.

Efter dödläge – nya kommission på väg att godkännas

De tre mittenpartigrupperna i EU-parlamentet, socialdemokraterna (S&D), liberalerna (Renew Europe) och kristdemokraterna (EPP) har till slut släppt sina blockader och godkänt de kommissionärskandidatern som har hållits på halster. EPP har tidigare vägrat godkänna den spanska socialdemokraten Teresa Ribera, som kommissionär för klimat- och konkurrensfrågor, medan socialdemokraterna har motsatt sig till utnämningen av Raffaele Fitto från högerpartiet, Italiens bröder. Hela kommissionen måste dock godkännas i en omröstning i EU-parlamentet innan den kan tillträda, vilket antagligen sker nästa vecka.