Inga produkter i varukorgen.
”Farliga kemikalier måste bort mycket snabbare”
Debatt
Trots en bra lagstiftning finns många av de farligaste kemikalierna kvar i produkter som vi använder varje dag. Motståndet från industrin gör att arbetet med att få bort kemikalier som hotar vår hälsa eller miljö går oerhört långsamt.
Det skriver Elis Carlström, forskningschef på industriforskningsinstitutet Swerea, i en debattartikel.
EU-kommissionen föreslår nu kriterier för reglering av hormonstörande ämnen. Men vi kan inte sitta och vänta på nya regler. Sveriges regering, med vår nya miljöminister Karolina Skog (MP) i spetsen, måste sätta fokus på att snabbt ta fram fungerande ersättningskemikalier. Annars kommer hormonstörande kemikalier fortsätta att hamna i våra kroppar och i vår miljö med stora skador som följd.
EU ger oss en fantastisk möjlighet att skapa ett samhälle där vi slutar förgifta oss själva och miljön. Men förbud i sig löser inga problem. På industriforskningsinstitutet, Swerea, hjälper vi dagligen företag att analysera produkter och vi hittar ofta förbjudna kemikalier, till exempel i leksaker eller i barnkläder. Det kan vara hormonstörande, cancerframkallande eller allergiframkallande kemikalier.
Vi ser framför allt två bakomliggande faktorer som bromsar miljöarbetet:
- Industrins motstånd, som bromsar tillämpningen av lagstiftningen.
- Industrins svårigheter att följa ett mycket komplext regelverk i en global värld.
Importörer har svårt att kontrollera sina underleverantörer och tillverkarna har svårt att hålla reda på och följa det komplexa och föränderliga regelverket.
Vi måste ta fram fungerande ersättningskemikalier, annars har industrin rätt att motsätta sig förbud. Vi kan förbjuda hormonstörande mjukgörare i plast, men utan fungerande ersättningskemikalier så uppstår andra problem.
Vi får en kortare livslängd på plastföremål vilket leder till ökad klimatbelastning och troligen ökade utsläpp av mikroplaster. Vi kan förbjuda giftiga, bromerade flamskyddsmedel, men utan bra ersättningar så får vi eldfarligare elektronik och textilier. Dåliga flamskyddsmedel ökar brandriskerna och resulterar i att fler personer omkommer i bränder.
Fluorerade kemikalier används idag bland annat för att hålla borta vatten och olja från kläder. Farliga kemikalier byts allt mer ut mot alternativ som troligen är väl så farliga. Ändå vet vi forskare att det finns bättre fungerande, mindre farliga alternativ.
Om vi verkligen vill ersätta farliga kemikalier med bättre alternativ så måste vi involvera forskare, som behärskar tillverkningstekniker och som förstår hur ersättningskemikalierna påverkar både tillverkning och materialegenskaper. Dessa forskare behövs för att ersättningskemikalien ska fungera i hela tillverkningsprocessen och ge rätt egenskaper till slutprodukten. Det behövs också forskning som pekar på vilka alternativ som är okej för oss och miljön. Först då kommer industrin att applådera försöken att förbjuda farliga kemikalier – istället för att som nu bromsa lagstiftningen.
Men det räcker inte att forska, kunskaperna från forskningen måste spridas till industrin. Ofta är svaret på substitution av en kemikalie inte en ersättning, utan ett spektrum av ersättningskemikalier beroende på applikation eller till och med en helt annan tekniklösning.
Nu behövs konkreta åtgärder. En kraftfull satsning på substitution underlättar både för lagstiftare och för industrin att skapa ett hållbart samhälle. Regeringens utredning av ett substitutionscenter är ett steg i rätt riktning och borde få högsta prioritet.
Elis Carlström, docent och forskningschef på industriforskningsinstitutet Swerea
