Var tredje svensk kan inte nämna en mänsklig rättighet

De danska, norska och svenska instituten för mänskliga rättigheter har undersökt synen på mänskliga rättigheter i sina länder. Alla tre länder visar ett starkt engagemang för frågan, men det finns också en viss acceptans för inskränkningar i de egna rättigheterna.

– Rapporten visar att det finns ett oerhört starkt stöd. Men när man väger rättigheter mot varandra och tittar på hur de slår igenom i vardagen så finns det också viss stöd för begränsad yttrandefrihet – vilket är oroväckande. Det finns alltså behov av mer kunskap och mer aktiv politik för att säkra mänskliga rättigheter i alla våra tre länder, säger Fredrik Malmberg, direktör på det svenska institutet för mänskliga rättigheter.

Kännedomen om mänskliga rättigheter skiljer sig mellan de tre länderna. Svenska respondenter visar högst medvetenhet, medan danska respondenter ligger lägst. Till exempel kan 53 procent av danska respondenter inte nämna en specifik mänsklig rättighet, jämfört med 42 procent i Norge och 35 procent i Sverige.

Personer med högre medvetenhet om mänskliga rättigheter tenderar att vara mer positiva till dessa rättigheter, men är också mest oroade över deras situation i landet. Svenskar är generellt mest benägna att identifiera hot mot mänskliga rättigheter, medan danskar är minst benägna. I Sverige anser en majoritet att regeringen bör göra mer för att skydda mänskliga rättigheter, jämfört med endast 33 procent i Danmark.

Tolererar inskränkningar

Undersökningen visar att många stöder mänskliga rättigheter i princip men samtidigt accepterar inskränkningar i egna rättigheter. Exempelvis är 39 procent i Norge, 41 procent i Danmark och 45 procent i Sverige villiga att tolerera statlig övervakning av elektronisk kommunikation för att bekämpa brott.

Över hälften stöder ett förbud mot offentlig bränning av religiösa symboler eller böcker, trots skillnader i lagarna. Liknande siffror finns i alla tre länder: 57 procent i Danmark och Sverige, samt 54 procent i Norge.

– I Norden finns en stark tilltro till myndigheter, vilket är positivt. Samtidigt bidrar detta troligen till en större acceptans för ökad övervakning. Vår rapport visar dock att detta inte är helt oproblematiskt, eftersom det kan ha en avkylande effekt på yttrandefriheten, säger Fredrik Malmberg.

Rapporten visar att statlig övervakning som inskränker integriteten påverkar yttrandefriheten negativt. Av rädsla för övervakning har 10 procent i Norge och Danmark samt 11 procent i Sverige undvikit att söka hjälp på nätet för känsliga ämnen som psykisk ohälsa och missbruk. Dessutom har 17 procent i Norge och Danmark samt 21 procent i Sverige avstått från att debattera på sociala medier på grund av oro för myndighetsövervakning.

Klicka här för att ta del av rapporten i sin helhet.