Systemet förlängs
– De anläggningar som gick in när systemet startade ska enligt remissbehandlade förslag fasas ut i tre etapper till 2014. Dessutom ska nya anläggningar få rätt att tilldelas elcertifikat under 15 år, men längst till år 2030, säger Magnus Blümer som är departementssekreterare på Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och förklarar att dessa anläggningar då bör anses kunna vara avskrivna och därför inte längre behöver något stöd.
I det nya förslaget vill man också lägga ett större ansvar på kvotplikten på elleverantörerna. Som det ser ut idag är det elkunderna som bär det stora ansvaret för kvotplikten. Ju mer energi man förbrukar, desto fler elcertifikat måste man köpa.
Ta större ansvar
– Vi vill istället att elleverantörerna får ta detta ansvar fullt ut så att de i god tid köper in elcertifikat som täcker användarnas förbrukning. Priset för elcertifikaten skulle i stället kunna bakas in i den vanliga elfakturan, säger Maguns Blümer.
Hans uppfattning är att elleverantörerna inte varit särskilt pigga på att konkurrera med elcertifikatpriser. Vid en mätning visade det sig nämligen att tre av de stora elbolagen hade exakt samma pris på elcertifikat.
– Det tycker vi är lite konstigt, säger Magnus Blümer.
Norge inte med
En annan stor förändring av systemet är att man inte kommer att utvidga det till en internationell marknad inom den närmaste framtiden. Tanken var tidigare att Norge skulle gå med i systemet 2007, men sedan den nya norska regeringen tillträtt har Norge skjutit dessa planer på framtiden. Magnus Blümer ansera att det är desto viktigare nu att fokusera på att effektivisera det svenska systemet.
– Nu kan vi utveckla det svenska systemet för att skapa stabilitet och långsiktighet. Detta är viktigt för att nya aktörer, speciellt inom vindkraften, ska våga investera.
Lagrådsremissen beräknas vara klar i samband med denna tidnings pressläggning och den 16 mars lägger regeringen fram sin proposition om elcertifikatens framtid.
Bakgrund
Elcertifikat är ett marknadsbaserat styrmedel som ska främja elproduktion av förnybar energi. Systemet går ut på att elanvändare blir skyldiga att använda och betala för en viss mängd förnybar energi, från exempelvis vind eller sol. Inkomsten går till det företag som producerar miljövänlig el för att täcka deras merkostnader.