Mikroplasterna hamnar på åkrarna när avloppsslam används som gödningsmedel. Hur plasterna påverkar marklivet är ännu okänt, vilket är något som oroar forskare.
– Reningsverken får ta emot stora mängder mikroplaster från hushåll, industrier och tätorternas ytvattenavrinning. Merparten av dessa mikroplaster ackumuleras i avloppsslammet, och kan sen hamna på åkrarna när slammet sprids där, säger SLU-forskaren Martyn Futter som har genomfört studien tillsammans med forskare från Norsk institutt for vannforskning (NIVA).
Stora mängda sprids varje år
I Sverige sprids i dag omkring 25 procent av det slam som bildas vid rening av avloppsvatten på åkrarna.
Något som oroar forskarna är att det i dag finns mycket lite kunskap om hur länge mikroplasterna stannar i marken, eller om de sprids vidare till vattendrag och hav.
Det saknas också kunskap om hur mikroplasterna påverkar marklevande djur, markens produktivitet och i slutändan livsmedelssäkerheten.
Mer mikroplaster på land än i hav
Forskarna uppskattar att mellan 110 000 och 730 000 ton mikroplaster överförs till jordbruksmarker i Europa och Nordamerika varje år. Det är mer än vad som totalt sett beräknas finnas i havsvattnet.
– Det vi vill göra nu är att gå vidare med fältstudier för att se hur mycket som verkligen finns i åkerjordarna. Vi behöver också hitta lösningar tillsammans med avloppsreningsverken så att samhällets växande behov av återvinning kan säkras, säger Martyn Futter.