Så styr Göteborg mot hållbara inköp: ”Vi äger inte besluten – men vi stöttar med data”

Så fungerar analysen – och varför den räcker långt

Göteborgs Stad använder Upphandlingsmyndighetens klimatindikatorer i kombination med stadens egna spenddata. Arbetet sker i flera steg: fakturadata kategoriseras, matchas mot klimatvärden – helst på så detaljerad nivå som möjligt – och resultatet blir en uppskattning av klimatpåverkan per inköpskategori.

– Det är en relativt enkel metod, men ändå tillräckligt kraftfull för att visa vart vi behöver rikta omställningsarbetet

Att förvaltningen utvecklat stora delar av systemstödet och matchningslogiken själva har varit en viktig framgångsfaktor.

– Vi har kunnat bygga upp intern kompetens, vilket är helt avgörande för att kunna vidareutveckla metoden och förstå resultaten.

Från analys till handling

En av de stora utmaningarna är att få analysen att leda till konkret förändring i verksamheterna. Göteborgs Stad har en decentraliserad inköpsorganisation där varje förvaltning fattar sina egna beslut.

– Vi äger inte besluten om inköp. Men vi kan stötta med data, analyser och strategier som gör det lättare för varje förvaltning att agera.

Ett steg i rätt riktning är att miljöspendresultaten nu bryts ner på organisationsnivå. Förvaltningar och bolag får egna rapporter – som kopplas till budgetarbete och upphandlingsstrategier.

– Vi har märkt att när organisationerna får sina egna siffror blir frågan mer verklig. Det blir lättare att identifiera var man faktiskt kan påverka.

Begränsningar – men också potential

Sedan 2020 har klimatpåverkan från Göteborgs Stads inköp minskat med nästan 8 procent – trots att inköpsvolymen ökat med 3,5 miljarder kronor. Det är ett viktigt steg mot målet att minska utsläppen med 90 procent till 2030.

Störst klimatpåverkan kommer från kategorier kopplade till byggnader, väg och tekniska anläggningar – vilket också är de områden där de största investeringarna görs.

Samtidigt finns ett viktigt metodproblem: miljöspendanalysen kan inte synliggöra klimatsmarta lösningar som exempelvis klimatförbättrad betong, fossilfritt stål eller lågutsläppsentreprenader.

– Analysen fungerar som kompass – inte som facit. För att se exakt klimatpåverkan från specifika åtgärder behöver man göra fördjupade analyser.

Ett prioriterat utvecklingsområde är att kunna inkludera leverantörsspecifik klimatdata – något som kräver bättre rapportering från marknaden men också intern systemutveckling.

– Det gör att vi kan bli mer träffsäkra och verkligen synliggöra förbättringar som leverantörerna gör.

Jämfört med de första beräkningarna 2020 har Göteborg tagit stora kliv. Dagens metod är mer detaljerad, systemstödet robustare och kompetensen högre.

Börja enkelt – men börja

Carolina Hoffenback uppmanar andra offentliga aktörer att sätta ambitionsnivån efter sina resurser. Alla behöver inte bygga ett eget system från grunden.

– Det går att börja med enklare analyser. Jämför era inköpskategorier med Göteborgs och få en första uppfattning om fördelningen. Man kan göra mycket även med en light-version.

Hon betonar också att miljöspendanalys inte behöver stå för sig själv – utan kan integreras i redan existerande strukturer.

– Spendanalys är ett flexibelt verktyg. Det handlar inte bara om klimat, utan också om ekonomi, resurseffektivitet och kvalitet. Men för oss har det framför allt blivit ett sätt att förstå och påverka vår klimatpåverkan där det verkligen räknas – i vardagens inköpsbeslut, avslutar hon.