Inga produkter i varukorgen.
Så helar du företaget efter skandalen
Miljöbrott
När miljöskandalen är ett faktum och både folket och domstolarna sagt sitt, vad gör man då? Hur helar man företaget när det drabbats av en miljöolycka? Hur verkar man internt gentemot den egna organisationen och externt gentemot kunder, leverantörer och allmänhet?
Vi har intervjuat Skanska om vilka lärdomar de dragit och vilka förändringar de gjort i verksamheten.
– Det tryck som låg på oss som hanterade det här… och den stämning som rådde i Båstad, går knappast att beskriva… Alltifrån ilskan från de vuxna, till barnen som inte vågade dricka mjölken i skolan… Det var lite av ett panikläge och vi kunde inte få fram några tydliga besked, fortsätter Johan Gerklev.
På Stockholmsbörsen sjönk Skanskas aktiekurs med 30-50 procent. Aktieägarna frågade sig bland annat vilka skadestånd olyckan skulle kunna innebära.
– Företaget var rejält skakat. Men vi kunde inte bortförklara, utan bara kavla upp ärmarna och göra rätt för oss. Vårt och Banverkets förhållningssätt var att hålla alla skadeslösa så långt som möjligt. Det fanns en stor öppenhet för att ersätta egna medarbetare, näringsidkare och bönder. Det var inget tjafs om pengar.
Skanska lade till att börja med undan frågan om vem som hade gjort fel, om det var de, dåvarande Banverket eller den franska leverantören av kemikalier som var skyldig. Rättsprocesserna fick vänta. Krisgruppen jobbade vidare med att ta reda på fakta om tätningsmedlet Rhoca Gil, se till att de skadade medarbetarna och den drabbade miljön togs om hand.
– Först och främst ville vi göra rätt för oss lokalt på platsen. Sedan bestämde vi oss för att något liknande aldrig skulle få hända igen. Vi kom fram till att hela koncernen skulle certifieras enligt Iso 14001, som då var en ganska ny standard. Koncernchefen sa att medarbetarna hade två år på sig – oavsett var i världen de befann sig. Om Skanska skulle få förtroendet att fortsätta arbetet med tunneln i Hallandsåsen skulle vi se till att göra det till ett mönsterprojekt.
Skanska påbörjade därför en översyn av samtliga kemikalier som användes inom koncernen för att utesluta att det fanns fler farliga produkter i den egna verksamheten. De byggde upp en kemikaliedatabas, där alla kemikalier registrerades, och tillsatte en specialistgrupp som granskade dem.
På den här tiden fanns inte miljöbalken, så några tillstånd för att använda miljöfarliga produkter hade inte behövts innan Rhoca Gil började sprutas in i berget. Två år tidigare hade Skanska ändå inlett ett miljöarbete, men riskbedömningar fanns inte med i processen.
– Hallandsåsen blev en väckarklocka för oss, för byggbranschen och hela samhället, konstaterar Johan Gerklev. Vi hade en miljöpolicy och ett begynnande miljöarbete, men vi hade gravt missbedömt de miljörisker som fanns i vår verksamhet. Vi behövde utveckla arbetssätt som fungerar i hela verksamheten. Att gå från ord till handling, är en helt annan sak.
Läs resten av intervjun i senaste numret av Miljö & Utveckling
Här kan du köpa digitalt lösnummer
