I samband med det nya elnätet som byggs mellan Midskog, Östersund och Krokom, har energibolaget Jämtkraft startat ett projekt för att skapa livsmiljöer för pollinatörer under sina ledningsgator.
Ledningsgator ska ge liv till viktiga insekter
BIOLOGISK MÅNGFALD Ledningsgator måste underhållas för att minska risken för strömavbrott. Nu har energibolaget Jämtkraft utvecklat sina röjningsmetoder för att främja viktiga insektsarter.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Ängs- och betesmarker blir alltmer sällsynta, vilket påverkar insekter och pollinatörer negativt. Men kraftledningsgator har visat sig kunna ersätta den typen av mark, särskilt om den röjs på rätt sätt, menar bolaget.
– Där vi producerar och transporterar vår förnybara energi påverkar vi miljön, det är ofrånkomligt. Där har vi ett ansvar för att göra det här på ett så bra sätt som möjligt för att minimera påverkan. Men vi har också möjlighet att göra saker som är bra och positiva för miljön i de områden där vi är verksamma, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson, i en kommentar.
Under de senaste åren har Jämtkraft, tillsammans med biologer från konsultbolaget Sweco och röjningsexperter från Ansjö Skog & Markkonsult, utvecklat sina röjningsmetoder för att gynna viktiga insektsarter. De nya röjningsmetoderna har inte bara ökat mängden nyckelinsekter utan också visat sig vara mer kostnadseffektiva än konventionell röjning.
– Vi blev väldigt nervösa när det började pratas om att jobba med biologisk mångfald eftersom vi trodde att det skulle hindra vårt arbete i elnätet. Men det blev precis tvärtom. Det har gjort det enklare för oss eftersom vi faktiskt gör nytta när vi far dit med våra maskiner och stökar om, säger Jens Halvarsson, ansvarig för röjningen på Jämtkraft Elnät.
När maskinerna och röjningsarbetarna rör sig i naturen påminner det om betande boskap. Jämtkraft menar att jorden behöver trampas och störas för att växtligheten ska gynnas.
– För 100 år sedan var landskapet i norra Sverige skogbevuxet med ett nätverk av brukade slåttermarker, fäbodar, stigar och vägar som knöt ihop markerna. Men de senaste 70 åren har de växt igen. Naturvårdsfrågan har ibland fastnat i att man ska bevara eller konservera miljöer, fast det har visat sig att vissa miljöer är helt beroende av störning, säger Johan Nyqvist biolog på Sweco.