Reportage: Hållbarhetsarbete i motvind

Polens representant på plats är landets vice miljöminister Adam Guibourgé-Czetwertynski. Sedan åtta år tillbaka har hans högerkonservativa parti Lag och rättvisa, PiS, suttit vid makten. Han pratar snabbt och uttrycker stor entusiasm över Polens miljöarbete.

– Vi gör allt vi kan för att fortsätta driva på den gröna omställningen i Polen, som just nu går snabbare än någonsin. Förra året installerades dubbelt så mycket solenergi än någonsin tidigare, vi är på väg att bli ledande inom havsbaserad vindkraft i Baltiska havet och arbetar för att starta upp flera nya kärnkraftverk, säger han till Miljö & Utveckling.

Men att Polens regering gör allt för att driva på den gröna omställningen är ett påstående som inte alla håller med om.

FOKSAL STREET, WARSZAWA. I en bakgård på en av Warszawas finaste gator har representanter från en rad europeiska städer samlats. Det är fredagseftermiddag och under veckan har de samlats för att hjälpa varandra i det gröna omställningsarbetet. Nu ska de sammanfatta veckans slutsatser under ett slutet event som media bjudits in till.

Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski tar plats i talarstolen.

– Allt vi hör från vår regering är bara bla bla bla, men ingenting händer. Sanningen är att det är vi städer och våra invånare som gör jobbet. Men vi kan inte göra det ensamma, säger han.

Han sitter med i det liberala oppositionspartiet Medborgarplattformen, PO, och klev in som borgmästare 2018 med löftet att driva en progressiv grön politik. Under hans ledning har staden miljonsatsat på att ersätta kolkaminer i privatbostäder med värmepumpar, elektrifiera kollektivtrafiken, öka antalet gröna ytor, plantera hundratusentals träd, införa trafikfria zoner samt installera solceller på hustaken på alla publika byggnader.

Åtgärderna har gjort skillnad och Warszawas luftkvalitet, som länge varit bland de sämsta i Europa, blir bättre för varje år som går.

Men det räcker inte, understryker Rafał Trzaskowski. För att nå stadens mål om klimatneutralitet till 2050 krävs det mer, och för att göra mer krävs det mer pengar. Problemet, säger han, är att pengarna inte finns. Sedan regeringen kom till makten har de minskat anslagen som är öronmärkta för hållbarhetsarbete från 60-70 miljoner till knappt 3 miljoner euro.

Magdalena Młochowska, som ansvarar över Warszawas gröna arbete, är också på plats vid eventet. Efter mötet berättar hon att det blev ett tydligt skifte när Rafał Trzaskowski klev in som borgmästare.

– Han ändrade politiken från grunden. Han skapade helt nya avdelningar i kommunen, som bara arbetade med att förbättra luftkvaliteten och klimatet. Han gjorde också så att vårt fokus skiftade. Tidigare prioriterade vi ekonomisk tillväxt, nu prioriterar vi i första hand hållbar utveckling, säger hon.

Men även Magdalena Młochowska säger att det krävs mer. Hon berättar att Warszawa är i startgroparna med att modernisera stadens omkring 2 000 publika byggnader. Syftet är att göra dem mer energieffektiva och bättre rustade för klimatförändringarna. Men just nu står projektet stilla.

– Vi har inte råd. Vår satsning på solenergi kostade mycket pengar, men blev ekonomiskt fördelaktigt efter bara 2–3 år. Den här satsningen kommer inte löna sig ekonomiskt förrän om kanske 20 år, och då behöver vi stöd, vilket regeringen inte ger oss, säger hon.

För att komma runt problemet driver Rafał Trzaskowski nu frågan om att EU-medel ska gå direkt till städerna i stället för till de nationella regeringarna. Enligt Magdalena Młochowska är det avgörande för att komma vidare.

– Inom alla områden blir vi motarbetade av regeringen. Det är sorligt, men sant. De säger att våra satsningar på trafikfria zoner är idiotiska och ger bidrag till hushåll som eldar med kol, samtidigt som vi ger bidrag som stödjer fossilfria alternativ. Det blir jätteförvirrande för medborgarna. Vi har fortfarande stora problem här i Warszawa, med luftföroreningar och klimatutsläpp. Därför behöver vi pengar utifrån, säger hon.

Men frågan är inte enkel. Argumentet från kommissionen att säga nej är att det riskerar att splittra landet. De ser hellre att städerna samarbetar med regeringen.

FILTROWA STREET, WARSZAWA. Några kilometer från politikernas möte, i en av stadens hundratals parker, går Kasia Bilewska med sin cykel. Hon är kommunikationschef på Greenpeace i Polen och cyklar genom parken varje dag till och från jobbet.

– Häromdagen märkte jag att en del av parken lämnats orörd och att det växer mer vilt. Det har jag också lagt märke till på andra platser, säger hon.

Vad tycker du om miljöarbetet som pågår här i Warszawa?

– Jag gillar inte att ge komplimanger till politiker, men sanningen är att jag inte har någonting att kritisera. De gör många progressiva saker och som invånare märker jag av en stor skillnad, säger hon.

Den polska regeringens klimatarbete har hon däremot inte mycket till övers för. Hon har parkerat sin cykel och sätter sig ner på utomhusserveringen till ett vegetarianskt café.

– Sedan regeringen kom till makten har de gjort allt värre. Den förra regeringen gjorde inte heller tillräckligt, men de läste åtminstone det vi skrev och lyssnade på det vi hade att säga. Den här regeringen låtsas som att vi inte finns. De kan rösta igenom radikala beslut över en natt, utan någon kontakt med invånarna, säger hon.

Polens vice miljöminister säger att omställningen går snabbare än någonsin. Något bra måste de väl göra?

– Det är samma minister som nyligen gav grönt ljus för att förlänga tillstånden för kolgruvor helt utan miljötillstånd. Regeringen tycker om att prata om grön energi, men sanningen är att de bara försvårar utvecklingen, säger hon.

En aktuell fråga som varit på tapen det senaste året handlar om landbaserade vindkraftverk. Kasia Bilewska berättar att den polska regeringen år 2016 införde en lag som i princip gjorde det omöjligt att bygga nya vindkraftverk på land. Efter påtryckningar från allmänheten och EU har de arbetat om lagarna för att göra det enklare, men enligt Kasia Bilewska blev slutprodukten en stor besvikelse.

– Knäckfrågan handlade om det tillåtna avståndet mellan vindkraftverket och närmaste byggnaden. Vi ville se max 500 meter, men det landade i 700 meter. Det innebär att möjligheterna att bygga vindkraftverk på land inte blev mycket bättre än tidigare, säger hon.

Men när det kommer till solenergi har utvecklingen gått snabbt framåt i Polen. Under 2022 var Polen ett av tre länder inom EU som installerade mest solenergi och ökade med 29 procent jämfört med året innan, enligt en undersökning från Solar Power Europe. Men enligt Kasia Bilewska handlar det inte om regeringens arbete, utan om investeringar från privata hushåll och företag.

– Människor är desperata efter förnybar energi. Det är den enda anledningen till den stora boomen. Tyvärr kunde vi på Greenpeace samtidigt se att många mindre företag gick i konkurs i samband med att de investerade i solenergi. Så även där har regeringen varit en bromskloss då de inte gett stöd för att väga upp kostnaden, säger hon.

Vad tror du ligger bakom att den hållbara utvecklingen i Polen gått så långsamt?

– En stor del handlar om att kolindustrin historiskt har haft en väldigt stark arbetarrörelse, med fackförbund som kämpar för att ha kvar kolgruvorna så länge som möjligt. De har hotat regeringen om stora demonstrationer och strejk om de inte får pengar till sina verksamheter, säger hon.

Hur ser det ut idag?

– Fackförbunden är fortfarande starka, men även de börjar förstå att de inte kommer att kunna fortsätta att bryta kol i all evighet. EU:s lagstiftning kommer att göra att det i förlängningen inte blir ekonomiskt görbart, säger hon.

Vad betyder Polens medlemskap i EU enligt dig?

– Utan EU… Jag vill inte ens tänka på hur det här landet hade sett ut då. För oss på Greenpeace i Polen är EU:s lagstiftning vårt starkaste vapen. Vi kan alltid hänvisa till den när regeringen gör fel, som att miljöministern gav grönt ljus till en gruva utan miljötillstånd. Det tillåter inte EU:s lagstiftning och därför driver vi frågan i domstol, säger hon.

ELEKTROWNIA POWISLE, WARSZAWA. På andra sidan centrum, i ett köpcenter precis intill floden Wisla, finns en av livsmedelkedjan Biedronkas butiker. Nyckelpigan som pryder skylten är en symbol som de flesta som bor i Polen är bekanta med. Med sina 3 283 butiker och nästan 80 000 anställda är Biedronka Polens största livsmedelskedja och arbetsgivare.

Agnieszka Koc, chef för miljöskydd och Karolina Błonska, senior hållbarhetschef på Biedronka, visar vägen in till butiken. Vid ingången finns rader av frukt och grönsaker. Det är ett sätt att få så många som möjligt att äta en hälsosam kost, förklarar Agnieszka Koc. Hon tar upp ett rött äpple och noterar att det fått några bruna fläckar.

– Tidigare hade vi aldrig köpt in frukter som ser ut så här, eller låtit den ligga kvar. Men det här äpplet är lika gott, och går lika bra att äta, som andra äpplen. Det handlar om att stödja våra producenter, säger hon.’

Över 90 procent av de produkter som Biedronka köper in kommer från lokala producenter och leverantörer, vilket är grundpelaren i företagets hållbarhetsstrategi berättar Agnieszka Koc. Hon och Karolina Błonska fortsätter längre in i butiken och visar olika hållbarhetslösningar som företaget arbetar med. Det är allt från energieffektiva kylar och frysar, till förpackningslösningar med återvunnet material.

– Som stort företag har vi ett enormt ansvar. Vi har en stor påverkan på klimatet och miljön och måste göra allt för att minimera den, men vi har också ett ansvar att visa vägen för mindre företag, säger Karolina Błonska.

De båda har arbetat med hållbarhet sedan början på 2000-talet. Dels på andra polska företag, dels på företag med verksamhet i hela världen, som Ikea och Nestle. Utmaningarna i Polen är i stora drag detsamma som i resten av världen, säger de. Men det finns några punkter där de upplever att Polen sticker ut.

– En skillnad är medvetenheten hos kunderna. I media får klimatfrågan inte så stor uppmärksamhet och vi upplever att det är en stor utmaning att få våra konsumenter att göra hållbara val, säger Agnieszka Koc.

En annan punkt där de upplever att hållbarhetsarbetet i Polen sticker ut jämfört med i andra länder är energifrågan.

– Vi har inte tillgång till lika mycket grön energi som i andra länder, vilket gör det svårare för oss att minska utsläppen inom energisektorn, säger Karolina Błonska.

Samtidigt arbetar Biedronka hårt för att komma runt problemet. Med målet om 100 procent förnybar energi till 2030 skrev kedjan förra året under ett avtal om att installera solceller på taket till 2000 av deras butiker. Arbetet är nu i full gång och under året räknar de med att nästan en tredjedel av energin till deras butiker och distributionscenter ska komma från förnybara källor.

Vad tycker ni om den polska regeringens miljöpolitik?

– Vi kommenterar helst inte politik, säger Karolina Błonska, men tillägger i samma mening att regeringens satsning på kärnkraft inte är någonting de stödjer.

– Vi tror mer på solenergi och vindenergi, säger hon.

STOCKHOLM, ARLANDA. Polens vice miljöminister Adam Guibourgé-Czetwertynski fortsätter att berätta om Polens miljöarbete. Bredvid honom står hans presskontakt, redo att avbryta intervjun så fort tiden har gått ut.

Polen pekas ut som en bromskloss i EU:s arbete. Hur ser du på det?

– Vi har alla våra utmaningar som är kopplade till den ekonomiska strukturen och sättet vi producerar energi på och i Polen har vi en längre och troligtvis mer komplicerad resa jämfört med många andra länder. Det kommer att krävas stora investeringar och krävas mycket av oss, men vår förhoppning är att så småningom anta samma mål som resten av EU att nå klimatneutralitet till 2050.

Ni anklagas också för att bromsa utvecklingen av förnybar energi, hur kommer det sig?

– Det stämmer inte. Utvecklingen av solenergi sker visserligen framför allt i privata hushåll och företag, men när det kommer till vindenergi planerar vi att bli ledande i det Baltiska havet. Sedan är självklart kärnkraft en avgörande pusselbit.

Om du backar bandet, vad hade du gjort annorlunda?

– Investerat i kärnkraft tidigare.

WARSZAWA, FOKSAL STREET. Det har börjat skymma i Warszawa. De lokala politikernas möte är på väg att rundas av. Efter mötet finns det avsatt tid för journalister att ställa frågor. Miljö & Utveckling är dock ensam som medierepresentant på plats.

– Klimatet är inte ett så stort ämne bland polska medier. Lokala och privata mediebyråer har börjat bevaka det alltmer, men inom nationell media som kontrolleras av staten är klimatfrågan i princip obefintlig, säger Magdalena Młochowska.

Inom de närmaste månaderna är det mycket som står på spel, fortsätter hon. Dels väntas EU-kommissionen komma med ett besked om Warszawa ska få ta del direkt av EU-medel. Dels är det val i höst. Valet 2019 ställde Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski upp, men förlorade med 48,8 procent mot den sittande presidenten Andrzej Duda. Han har fortfarande inte bestämt sig om han ska ställa upp i kommande val.

– Det blir en nagelbitare. Förra gången meddelade han i sista sekunden om han ska ställa upp, så det kommer nog att bli samma sak nu. Jag är tjänsteman och ska egentligen inte uttala mig om politik. Men den här regeringen gör allt för att försvåra vårt arbete. Ett byte skulle betyda allt, avslutar Magdalena Młochowska.