Avtalet var tänkt att bli det första juridiskt bindande ramverket som täcker hela plastens livscykel. Men trots flera dagars intensiva diskussioner och flera olika avtalsutkast kunde de 184 deltagande länderna inte enas och lämnade mötet i Genève, Schweiz, på fredagen.
FN:s plastförhandlingar kollapsar – djup splittring kvarstår
Plast
FN:s försök att enas om ett globalt plastavtal har återigen gått i stöpet. Trots år av förhandlingar och skärpta larmrapporter om plastföroreningarnas hot mot miljö och hälsa, lämnade delegaterna Genève utan resultat.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Två läger – två strategier
På ena sidan stod en koalition på omkring 100 länder, där bland annat EU, Storbritannien, USA, Kanada, Japan och flera små östater ingår. Gruppen kräver bindande mål för att minska produktionen av ny plast och ser detta som en avgörande del i arbetet mot plastföroreningar.
Mot dem stod en grupp oljeproducerande länder, inklusive Saudiarabien, Iran och Ryssland. De vill att avtalet ska fokusera på hantering och återvinning av plastavfall och motsätter sig bindande produktionsmål. Konflikten omfattade även hur kemikalier i plast ska regleras och om avtalet ska vara juridiskt bindande eller baseras på frivilliga åtaganden.
Industrins starka närvaro
Förhandlingarna har präglats av starkt inflytande från olje- och plastindustrin. Enligt uppgifter deltog 234 registrerade lobbyister i Genève, varav vissa var en del av nationella delegationer. Miljöorganisationer menar att industrin aktivt försökt urvattna formuleringar om produktionsbegränsningar och kemikaliereglering.
Forskare: Återvinning räcker inte
Forskare varnar för att en strategi som enbart bygger på återvinning inte kan lösa plastkrisen. Idag återvinns bara cirka 10 procent av plasten globalt, och utan vidare åtgärder beräknas plastproduktionen öka med 300 procent till år 2060. Enligt uppskattningar blir upp till 80 procent av all plast kvar som föroreningar i naturen.
Sårbara östater mest utsatta
För små öutvecklingsstater (SIDS) är frågan akut. Många av dem brottas redan med stora mängder plastskräp längs kusterna och är hårt drabbade av klimatförändringarna – trots att deras egna utsläpp är minimala.
– Det är frustrerande att återigen komma hem med ett budskap om otillräckliga framsteg. Det är orättvist att SIDS ska bära bördan av ännu en global miljökris som vi knappt orsakat, sade en representant för Palau, som talade för ett trettiotal östater.
EU: Ett steg framåt, men inte tillräckligt
Det är ännu oklart om förhandlingarna kommer att återupptas. EU-kommissionären Jessika Roswall (M) konstaterade i ett inlägg på Linkedin att unionen hade hoppats på mer, men att den senaste texten ändå kan fungera som grund för vidare diskussioner.
”Även om den senaste texten på bordet ännu inte uppfyller alla våra ambitioner är den ett steg framåt – och det perfekta får inte bli det godas fiende. Europeiska unionen kommer att fortsätta att verka för ett starkare, bindande avtal som skyddar folkhälsan, värnar miljön och bygger en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi”, skriver hon.


