Klimatomställningsplan – från strategi till handling

Klimatomställningsplanen definierar företagets väg genom omställningen. Planen fungerar som ett styrinstrument för att omsätta klimatmål i konkreta beslut, ansvar och uppföljning. 

I dag bedöms företag på sin förmåga att genomföra klimatomställningen – strukturerat, mätbart och affärsintegrerat. Det innebär att klimatomställningsplanen behöver fungera som ett styrningsverktyg, som påverkar kapitalallokering, prioriteringar och riskhantering. Utan att integreras i bolagets styrmodell förblir den en ambition, säger Cecilia Almér, ESG Lead på Stratsys.

Integrerad på alla nivåer i företaget
För att lyckas behöver klimatrelaterade risker och möjligheter integreras i alla större affärsbeslut. För att lyckas behöver klimatrelaterade risker och möjligheter integreras i alla större affärsbeslut. Det gäller allt från investeringar till utveckling av nya produkter.
 
Integrationen av klimatomställningsplanen behöver även ske tvärfunktionellt mellan olika avdelningar inom organisationen. Och övergången behöver säkras finansiellt när det gäller både kapitalinvesteringar och driftskostnader.
 
Genomförbart på alla nivåer
Klimatomställningsplanen ställer krav på en betydande anpassning av företagets organisation, från ledning och hela vägen genom värdekedjan. Den verkliga utmaningen är sällan att formulera ett nettonollmål, utan att bryta ner det i åtgärder som är finansiellt, operativt och organisatoriskt genomförbara.

– För många bolag är utmaningen inte att ta fram planen, utan att operationalisera den. Det kräver tydliga processer, spårbar data och ett systemstöd som binder ihop strategi, aktiviteter och uppföljning. Cecilia lyfter fram fyra steg som krävs för att anpassa organisationen:

1. Stöd från ledningen
   En klimatomställningsplan får verklig kraft först när den är integrerad i företagets övergripande strategi. Planen behöver integreras i styrningen av hela organisationen och inkluderas i företagets KPI:er. Ledning och styrelse behöver även väga klimatrelaterade investeringar mot andra affärsinitiativ, koppla målen till kapitalallokering och säkerställa att de påverkar styrningen på riktigt.
2. Tvärfunktionellt samarbete
   Alla delar av företaget behöver samverka för att nå målen. Klimatmål behöver brytas ner i konkreta aktiviteter kopplade till inköp, produktion, logistik, produktutveckling och finans. Det kräver tydligt ägarskap, mandat och uppföljning i respektive del av organisationen.
3. Leverantörssamarbete
   Mycket av klimatpåverkan och riskexponering finns i värdekedjan. Leverantörsarbetet behöver vara strukturerat, målstyrt och integrerat i inköpsprocesser och avtal. Klimatkrav bör kopplas till uppföljningsbara indikatorer, datainsamling och tydliga incitament. Det minskar både utsläpp och affärsrisk samt gör leverantörskedjan långsiktigt robust.
4. Kundernas roll
   Hur produkter används, återbrukas och tas om hand påverkar den totala klimatpåverkan. Genom att integrera klimatperspektivet i produktutveckling och erbjudande kan omställningen bli en drivkraft för innovation och differentiering. Det speglar företagets position på marknaden.

En klimatomställningsplan blir först verkligt värdeskapande när den binder ihop strategi, värdekedja och kapitalallokering. När ansvar, data och investeringar drar åt samma håll går den från att vara ett dokument till att bli ett affärsverktyg. Först då finns rätt förutsättningar för att lyckas.
 
Vill du se hur det kan stödjas i praktiken? Stratsys samlar affärsstrategi, hållbarhetsprestation, tredjepartsrisker och efterlevnadskrav i ett gemensamt system. Läs mer här