Pantsystem kan minska elavfallet

Vi använder fler elektriska och elektroniska produkter i dag både i hemmen och på arbetsplatserna. Svenskarna lämnar stora mängder elektroniska och elektriska produkter på återvinningstationerna för el-avfall. Till produktionen av elektronikprodukter går det åt stora mängder råvaror, fossila bränslen, kemikalier och vatten. Varje kilo nytillverkad elektronik ger upphov till nästan 24 kilo klimatgaser.

Många vill handla begagnade elapparater

58 procent byter ut sin mobiltelefon innan den har gått sönder. 37 procent gör samma sak med datorn. Däremot är det få som byter ut sin fungerande elvisp. Det visar en annan undersökning från Naturvårdsverket som också lyfter fram att 60 procent kan tänka sig att köpa begagnade elprodukter, framför allt på internet och från släkt och vänner. Vanligaste orsaken till att människor tvekar är att de är osäkra på om den begagnade produkten kommer att fungera.

– Det går att tänka sig en framtid där vi använder elektriska och elektroniska produkter på ett mer hållbart sätt för miljön, säger Conrad P Luttropp, professor vid KTH.

Han ger några exempel:

Produkter som går att uppgradera och vårda. Det är pantsystem, lönsamma affärsmodeller för lång teknisk livslängd samt välfungerande marknader för att sälja, reparera och vårda komponenter och produkter.

Delat ägande av elektriska och elektroniska apparater samt delad användning via tjänster.

Ekodesign, det vill säga att man utvecklar produkter som ger maximal nytta med minimal miljöbelastning.

Här kan du ta del av rapporten: Drivkrafter bakom uppkomsten av elavfall – Ett produkt- och konsumtionsperspektiv.